Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153
eller mindre kristallfragmenter: qvarzen och fältspaten såsom
korn eller i större oregelbundna partier, glimmern i blad
eller fjäll, hornblendet nål- eller strålformigt. De hafva
hvarken haft tid eller rum nog att tillgodose sin yttre
varelse. Ty kristallindividen behöfver mycken tid och godt
utrymme för att kläda sig som sig bör. Dem förutan blir
dess form ofta ganska mycket skild från den af
kristallo-graferna s. k. ideala formen, hvilken f. ö. strängt taget
ingenstädes i naturen förekommer.
Här vid undersökningen af dessa missbildade eller
obildade mineralindivider är det nu som det ofvannämnda
sambandet mellan det yttre och det inre hos kristallen kominer
oss till pass. 1 stället för alt betrakta den yttre formen
betrakta vi den inre strukturn eller spjelkningsytorna,
hvarigenom vi kunna få kännedom om grundformen, samt vidare
de fysiska egenskaperna hårdhet, tyngd, glans, färg o. s. v.
Men tör att få en djupare insigt i deras natur måste vi
underkasta dem en kemisk eller optisk analys, i förra fallet
för utredandet af sammansättningen, i det sednare af formen.
Den optiska undersökningen är isynnerhet af vigt för
mineralogen, emedan ban derigenom utan att behöfva totalt
förstöra kristallen kan få en inblick i dess inre. Härvid
begagnar han sig dock ej af det vanliga ljuset utan af det s.
k. polariserade, som uppkommer, då etherns vibrationer,
hvaraf ljuset framkallas, tvingas att gå i en bestämd
riktning. En sådan polarisation af ljuset inträffar t. ex. vid
dess genomgång genom icke-reguliära s. k. dubbeltbry tände
kristaller, i det att nämligen de tvenne ljusstrålar, hvari det
delas, vibrera i två mot hvarandra vinkelräta riktningar.
Betraktar man nu en kristall i ett sådant ljus kan man få
reda på det system, hvari den kristalliserar genom
från-eller närvaron af vissa egendomliga, färgade ringsystem,
eukla eller dubbla. Så t. ex. visar diamanten, liksom alla
reguliära kristaller, inga sådana färgringar: dess inre
etlie-riska förhållande är icke annorlunda än det hos en glasbit,
likasom den i kemiskt hänseende ej är annat än kol.
Deremot förete de öfriga ofvananförda kristallindividerna ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
