Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
Härigenom upphäfves äfven den förnämsta svårigheten för
antagandet af dessa fältspatsarters isomorfism.
Af jemförelsen mellan de nämnda orthoklastvillingarna
och de anomala plagioklastvillingarna kan man ännu draga
en annan slutsats nämligen, att dessa orthoklaskristaller icke
äro monokliniska utan trikliniska, alldenstund differenserna
mellan den anomala tvillingslinien och spjelkningslinien eller
kantlinien P:M åtföljas af en snedhet hos biaxlarna, eller
med andra ord dessa tvillingskristaller af orthoklas torde
böra hänföras till det redan af Breithaupt uppställda species
mikroklin, hvars lillvaro nyligen af Des Cloizeaux på grund
af opt. skäl blifvit till fullo bestyrkt (Mémoire sur 1’existence,
les propriétés optiques et crystallographiques et la
composition chimique du microcline, nouvelle espèce de feldspath
triclinique à base de potasse; Comptes rendus t. LXXXII,
1876).
Det förnämsta medlet att kristallografiskt särskilja
mikroklin från orthoklas är den albitartade tvillingsbildning och deraf
följande in- och utgående vinklar på bas. planet som den
företer, ehuru naturligtvis mindre tydligt än albit och de öfriga
plagioklaserna till följe af den ringa skilnaden från 90°
mellan op och co p co (90° 22’ enl. Breithaupt, 90° 16’enl. Des
Cloizeaux). Det är härigenom jag såsom mikroklin kunnat
bestämma en förut såsom adular ansedd större
fältspatskri-stall från S:t Gotthard. Denna är nämligen delad i tvenne
olika hälfter, hvilkas bas. planer bilda en trubbigt ingående
vinkel, som till följe af ytornas speglande glans tydligt kan
skönjas. Dessutom finner man kristallen genomdragen af fina
lameller parallelt med orthopinakoiden i likhet med den
vanliga orthoklasen, men dessa utgöras dock icke af albit utan
visa sig vid 4—500° förstoring bestå af rader utaf
oregelbundna hålrum t. e. d. fylda med ett fluidum, ofta färgadt.
Vid mätning medelst en Mitscherlich s refl. goniometer har
jag för vinkeln mellan de båda spjelkningsytorna funnit ett
värde liggande mellan de ofvannämnda af Breithaupt och
Des Cloizeaux angifna gradtalen.
Såsom mikroklin har jag vidare kunnat bestämma föl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
