Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
hafva inverkat annorlunda än vid den af den med jernmalm
förekommande epidoten från Stansvik och Sillböle.
21. Öfversigt af fiuska amphibol- och pyroxcnarter.
På grund af den vigt, som den stora amphibol-(incl.
pyroxen-)gruppen har i geologiskt hänseende torde här en
sammanställning af de anmärkningsvärdaste hittills kända finska
representanterna deraf kunna försvara sin plats. Som
bekant utgöra hithörande mineralier isomorfa föreningar af den
allmänna formeln R Si 03, fördelade på tre kristallsystemer:
det rhombiska, det monokliniska och det trikliniska. Hvad
de rhombiska och monokliniska amphiboliterna beträffar,
hafva vi vidare att fördela dem på tvenne grupper: de med
augit- och de med hornblendeprisma. Då nu
hornblende-prismat hänfördt till augitprismat, satt = æ p, är — oo p 2,
så kan förhållandet mellan dem lämpligast uttryckas sålunda,
att de till augittypen hörande hafva enkel grundmolekyl, de
till hornblendetypen hörande åter dubbel eller med andra
ord hornblendemolekylerna bestå af tvenne enkla
augitmole-kyler förenade i orthodiagonalens riktning. Detta framgår
äfven af fölhållandet mellan den kemiska sammansättningen
och spec. vigten, i det att nämligen diopsidens
molekular-volym förhåller sig till tremolitens såsom 2:4,3
(Rammels-berg, Handbuch der Mineralchemie 2:te Aufl. 1875 p. 98).
I sammanhang härmed må nämnas, att wollastonitens mol.
volym, jemförd med de förras är = 1,25 (spec. vigten satt = 2,8).
Man kommer härigenom till följande axelförhållande för de
tre formtyperna:
a:b:c = 0,45 :1 :0.43; ^- = 69° 48’(wollastonit),
« « « =0,91:1:0,54; « =74° (pyroxen),
« « « = 1,88:1:0,55; « =75° (amphibol),
hvilket förklarar den rådande utbildningen och
spjelkbarhe-ten parallelt med orthodiagonalen hos wollastonit, parallelt
med hufvudaxeln hos pyroxen och vanligtvis i ännu högre
grad hos amphibol. En dylik öfverensstämmelse mellan form
och innehåll, sådan den framgår ur molekularvolymen finner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
