Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ligger den tanke nära, att samma förhållande äfven eger
rum med pyroxenen, hvaraf man sålunda erhåller en enkel
förklaring på det nämnda förhållandet vid Storgård, i det
att nämligen här tvenne varieteter af pyroxen synas
förekomma: en färglös, jemförelsevis lättförvittrande och en grön
(jernhaltig) mindre lättförvittrande. Äfven i afseende på
formen finnes en analogi mellan nämnda olivin- och
pyroxeu-varieteter, i det «att nämligen den grönfärgade, friska
augi-ten i likhet med den friska olivinen i diabas från Satakunda
är tydligt kristalliserad, den i pyrallolit öfvergångna åter i
likhet med den serpentiniserade olivinen i gabbro från
Tyr-vis mindre tydligt med afrundade, flutna kanter. Det är
derföre svårt att med bestämdhet konstatera kristallformen;
emedlertid visar dock en på mineral-kabinettet befintlig stuff
af denna pyrallolit temligen tydligt augitens form med
öfvervägande piuakoidala ytor och små prismaytor snedt
afstympade af pos klinodorner (3 p oo och p oo), derigenom
skiljande sig från den friska augiten, hos hvilken
prisma-och pyramidala ytor äro rådande. Den mikroskopiska
undersökningen bestyrker denna åsigt. Ett preparat slipadt
parallelt med symetriplanet (klinopinakoiden) visar nämligen
samma förhållande som den förvittrade malakoliten från
Henriksnäs (Öfv. af Finlands geol. förhållanden p. 13) och den
i steatit öfvergångna, genom sina kolossala kristaller
utmärkta, af Reusch och Brögger upptäckta enstatiterP från
Kjörrestad (Monatsber. d. Akad. d. Wiss. zu Berlin p. 549,
1876), nämligen en nätformig fördelning af den
ogenomskinliga gula förvittringsprodukten parallelt med
spjelknings-och afsöndringsklyftorna med små mellanrum af ännu
oförändrad färglös klar substans, således samma lörhållande som
olivin och cordierit visa. Dessa mellanrum blifva mörka i
polariseradt ljus mellan korsade nicoler när kristallplattans
längdriktning ligger ung. midtemellan apparatens
svängnings-plan, således i öfverensstämmelse med augiten. Hos
pyral-loliten från Kulla (Kimito) är förvittningen så långt gången,
att endast strimmigheten i längdriktningen och
afsöndrings-klyfterna på tvären antyda den brungula substansens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
