Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105
sanias berättar, att det var i den 50 ol. eller på 570-talet f.
Chr. eleerne, sedan de besegrat och jemnat med jorden
med-täflarinnan Pisa, belägen ungefär der Miraka nu ligger,
beslöto att af bytet uppföra ett tempel åt Zeus. Huru det
tillgick under dessa lider atl i halftannat århundrade fullfölja
en och samma byggnadsplan, om Libon efterlemnat en
utförlig byggnadsritning, eller om hellenerne liksom
instinktmässigt kunde fullfölja en i alla delar harmoniskt tänkt
byggnadsplan, ungefär som bien och myrorna bygga sina verk,
och om häri någon analogi kunde finnas med det sätt, hvarpå
detta folks fantasi var verksam Aid de homeriska dikternas
uppbyggande, vill jag icke afgöra; alltnog, Zeus-templet kan
icke hafva nått sin fulländning långt före peloponnesiska
krigets utbrott.
Vid denna tid stod konsten i Athen i sin högsta blomma,
och då en så utmärkt nationalhelgedom skulle smyckas med
bildverk, var ingenting naturligare än att Pheidias och hans
skola kallades till verket. At mästaren sjelf uppdrogs att
utföra gudens kolossalbild inne i cellan, och lör ändamålet
byggdes åt honom invid Allis en verkstad, som stod qvar ännu
i Pausanias tid. At hans närmaste man Alkamenäs, af
samtiden ansedd för den störste näst Pheidias, öfverläts
bildverket uti vestra gafvel fältet, för hvilket han valde lapithernes
strid med centaurerne, ett till den attiska sagokretsen
hörande och i Athens konstverld ofta behandladt ämne. Det
östra deremot öfverläts åt en viss Paionios från Mende i
Thracien, en i öfrigt okänd konstnär, som i konsthistorien
hittills varit endast ett namn, och hvars återuppståndelse är
tillsvidare gräfningens mest betydande resultat. Det är blott
på grund af detta samarbete man hänfört honom till Pheidias
skola. Hans ämne är hemtadt ur den acheiska lokalsägnen.
Elis var fullt af guda- och hjeltesagor, rikare i detta
hänseende än kanske någon annan del af Grekland. På detta
Olympos hade Kronos herskat i den gyllene urtiden, hit hade
den nyborne Zeus blifvit bragt ifrån Kreta, här hade ban
kämpat om väldet med sin fader, och några ville veta att
det var Zeus sjelf, som instiftat tällingslekarne till firande af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
