Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
ning af marmor och brons. Plinius räknade bildstodernas
antal till tretusen. Då ingenstädes hellenerne församlade sig
så endrägtigt soin här, blef det lidigt sed att vid en stor
bedrift, en stor framgång eller någon offentlig handling,
såsom ett förbund eller ett fredsfördrag, helga ett minnesmärke,
en bildstod, ett altar, en sköld, åtminstone en inskriftstafla i
Allis, der det, vid festförsamlingarne kunde bevara
tilldragelsen i alla tiders hogkomst. Denna sed iakttogs af städer
och stater, offentlige och enskilde män, så att Curtius kunnat
träffande kalla Al tis ett statsarkiv efter hellenernes sinne,
liksom lunden ock var deras förnämsta nationalgalleri, ty i
täflan med hvarandra uppreste här tacksamme städer siua
utmärkte mäns bilder. Efter segern vid Chæronea lät Philip
af Macedonien uppföra i Olympia ett minnestempel,
Philip-peion, der man sedan såg hans, Alexanders och Amyntas
bröstbilder. En del stater i och utom Grekland, såsom
Sikyon, Carthago, Epidamnus, Sybaris, Cyrene, nöjdes icke
heller med minnesmärken, utan uppförde s. k. skattkamrar,
Sikyon en hel och hållen af koppar, för att der uppställa
gudarnes bilder samt förvara vapen och redskap för
täflings-lekarne. Dessa förblefvo dock hufvudsaken och den
förnämsta anledningen till konstskapelserna. Periegeten anger icke
färre än fyratiotre Zeusstoder, som blifvit resta dels till firande
af segern, dels för att försona fel vid täflandet. Af
bildstoder åt segrare, som förevigats i kroppsgestalt, räknade han
tvåhundratrettiofyra. Och här täflade icke blott männen,
äfven barn och qvinnor hade siua regelbundet återkommande
lekar. Täflingskampen för gossar i de flesta af männens
lekar gick högt upp i tiden, och gammal var äfven de
helleniska jungfrurnas täflingslek. Denna, som bar namn af
r,he-räer" och var helgad åt Here, sades vara instiftad af
Hip-podameia till åminnelse af hennes förmälning med Pelops.
Den bestod blott i kapplopp, dervid flickorna sprungo ined
lösthängande hår i en kort, till knäet gående chiton. De
voro delade efter åldern i tre flockar, och segrarinnorna
hade rättighet att få sin målade bild uppsatt i Heres tempel,
hvars sexton föreståndarinnor voro prisdomarinnor vid denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
