Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IV.
Mgra blad ur jordbrukskemins historia.
Af A. E. Arppe.
Det är bekant, att de kemiska forskningarna lemnat
väsendtliga bidrag till den utvidgade kännedom om naturen och
dess verkningssätt, som i så hög grad utmärker det 19:de
seklet framför föregående tidehvarf. Dessa forskningar hafva
nämligen icke blott lyckats bringa i dagen en oändlig
mångfald af nja föreningar, former och företeelser, att lägga en
allt djupare och säkrare grundval för uppfattningen af
desammas väsende och sjstematiska samband; de hafva äfven
dessa på kemins område utförda undersökningar, ju mera de
framskridit, dragit industrins praktiska jrken in i en krets,
der de, åtminstone delvis, träffas af vetenskapens ljus och
ej mera lika lätt som förut kunna förvillas af skenet från
på måfå gjorda rön och utan erfarenhetens ledning uppstälda
förslagsmeningar.
Mera än måhända på andra jrken har kemin utöfvat
infljtande på jordbruket: i det hon der infört klarare
begrepp om vextnäringen, har hon med detsamma gjort
jordbruksvetenskapens vigtigaste del beroende af sina forskningar
och framsteg.
Detta kemins infljtande har isjnnerhet under de sista
decennierna varit märkbart och framträdt såsom en under
våra ögon för sig gående omgestaltning af jordbrukets
kemiska läror.
Hvem känner icke åtminstone hufvuddragen af den
reform, som går och gäller under den frejdade Liebigs namn?
Mindre kända torde deremot reformens förelöpare vara,
mindre bekanta deras ansträngningar för samma frågors lösning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
