Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
mindre bekant med el I ord det grundläggningsarbete, hvarpå
Liebig uppförde sin beundransvärda jordbrukslära!
Vår lids vetenskap, som med hvarje dag riktar sig med
nya upptäckter och skördar nya lagrar, bekymrar sig kanske
mindre, än tillbörligt vore, om föregångarenas (lit och möda
och gör sällan rättvisa åt deras framgångar. Det är dock i
deras forskningar, som" fröet bör sökas till de vetenskapens
frukter, hvaröfver vår tid fröjdar sig; likasom våra förfäder
hafva del i de skatter, vi hemta från våra odlade fält, så
hafva vi dem äfven att tacka för det väsendtligaste i vårt
vetande, för den rika massa af erfarenhetskunskap, de till oss
öfverlemnat.
I alla fall är det dock blott med stor tvekan jag
fördristar mig att vid detta solenna tillfälle föredraga några
blad ur jordkrukskeinins förgångna dagar, från de lider, då
denna vetenskap gjorde sina första försök att ställa läran
om vextnäringen på en fastare grund och för vextodlingens
ändamålsenliga bedrifvande sökte finna någon ledtråd i det
mörker, hvari okunnighet, vidskepelse och fördomar insvept
detta vigtiga och betydelsefulla yrke.
Jordbruks- eller Agrikulturkemin är en vidlyftig
vetenskap. De blad jag derur valt till föreläsning för i dag,
behandla de olika åsigter, som under tidens lopp velat göra
sig gällande angående en för jordens odling synnerligen
vigtig fråga. Men för att vinna nödvändig begränsning för
ämnet och derjemte måhända äfven väcka för det samma något
deltagande hos ärade åhörare har jag såsom källa för
framställningen hufvudsakligen begagnat den litteratur, hvarur vi
här i lande! alltid hemtat och fortfarande hemta vårt
vetande i jordbrukets läror, nämligen den svenska
jordbruks-litteraturen. Denna litteratur är rik och aktningsbjudandc:
det är en källa, som troget återspeglar de under olika
bildningsskiften hos de stora kulturfolken vexlande lärorna, men
tillika öfverflödar af ymnig erfarenhetsvisdom, trägen
forskning och en djupt fosterländsk sedlig stämning.
Inom det område af naturforskningen, som vi sålunda
beträda, är det en fråga, som ljuder högt öfver alla andra,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
