Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131
som vattnet mera eller mindre af samma materier innehåller.
Vidare är luften ett hjelpmedel till vegetationen: då den
nämligen af värmen utvidgas, öppnas och utvidgas äfven
vext-rören och blifva sålunda skickliga till emottagande af rikare
underhåll. I förbigående må nämnas, att Palissy hade
ungefär samma föreställning om vegetationsprocessen och att
man utom oljakthjt salt äfven ville finna svafvel såsom
väsendtlig beståndsdel i den fruktbara jorden, såsom
alkemi-sterna redan hade lärt.
Sådana åsigter, som de nu framstälda, tycktes varit de
allmännast rådande under förra hälften af 18:de årh. I
Sverige finner man teorin antagen af den mycket aktade
jordbruksskriftställaren Erik Salander, som i sina systematiska
nödhjelpstankar säger, att det som orsakar jordens
fruktbarhet är i sig sjelf ej annat än en subtilig och kraftig salpeter
ined sale alcale tempererad och förenad och dessa begge
drifvande ting äro de, som formera sjelfva spiritum mundi,
medelst hvilka alla vegetabilier få lif och vext; hvarföre man
äfven gjort försök att göda sina åkrar med salpeter och salt,
hvilket dock blir kostsamt, utom det att proportionen
emellan salpeter och salt noga bör iakttagas. — Äfven
professoren Gustaf Harmens, som 1758 höll föreläsningar i Lund
öfver Jordens fruktbarhet och grunden till åkerbruket,
besvarar frågan i hufvudsak på samma vis: värme och luft
(eller eld och väder, så som de benämnas) äro enligt hans
åsigt de drifkrafter, som förorsaka all rörelse uti kropparnes
innersta lönnhåll, derigenom framkalla lifvet och verka till
vextlighetens befrämjande i en väl körd åker, hvars
verksammaste beståndsdel är salpetern. Fullkomligt riktigt heter
det, att vexterna äro foster af väder och luft och upptaga
den näring, vattnet i förmåga af sin upplösande kraft och
fluidité tillför dem. Vattnet är blott ett vehiculum, som
förser vexterna med sådana partiklar af den fossila jorden, som
till deras frodighet bidraga, och mera träffande kan man
knappt uttrycka det allmänna förloppet af vextens
lifsverksamhet. Vattnet, heter det vidare, går sin kos, lemnande åt
den lefvande kraften, som uti hvarje vext agerar likmätigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
