Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
139
slutsatser voro förhastade; men innan detta skedde, d. v. s.
ända till slutet af sista seklet, hade läran om vattnets
förvandling till jord talrika anhängare. Emot dessa kämpade
Gadd med mycken bestämdhet, i det han ansåg det vara
ut-redt, att allt vatten på jordytan, ej ens regnvatten
undanlaget, innehåller jordartade ämnen upplösta, att vattnet är för
•vegetationen nyttig i samma mon, som det innehåller mer
eller mindre af dessa ämnen, hvilka genom destillation också
kunna fullständigt afskiljas, då vattnet skall befinnas
otjen-ligt till vexters föda.
Men om det nu icke är en mineralisk mylla, icke
mineraliska salter, ej bergfetma eller annat dylikt, som gör
fruktbarheten i jordmonerna, hvad är det då? Härtill
svarar Gadd: den jord, som uppkommit af förmultnade vexter
och djur, är det egentliga lifseleinentet för nya
vextgenera-tioner. I denna jordmon känner sig vexten likasom
hemmastadd och då värme och fuktighet tillkomma, finner hon der
alla vilkor för sin bergning och trefnad. Men denna trefnad
räcker dock ej länge. Myllan ser ut sotn förut, men har
förlorat sin fruktbarhet, sin närande förmåga! Det måste
således finnas någonting annat än endast jord, som i den s. k.
matjorden utgör vextens föda. Hvad detta något var, det
var ett obekant x för den tidens jordbrukskemister; att detta
något just var jordens mineraliska beståndsdelar, ville man
icke tro, ty huru skulle mineralier kunna frambringa vexter!
Annat var det med de salter och jordartade ämnen, som den
vegetabiliska jorden innehöll; de hade redan antagit en med
vexten homogen natur, de hade varit inom vexterna förut
och kunde åter ingå i nj^a vexter. På dessa betraktelser om
den s. k. matjordens betydelse för vextligheten och de oklara
begreppen om de mineraliska ämnenas verkningssätt dervid
grundade sig den jordbrukslära. som är känd under namnet
humusteorin; namnet uppkom visserligen senare och läran
utbildades äfven mera i en annan riktning. Men i alla fall
kan man våga det påstående, aff Gadd var en af de förste,
som stälde sin lära om vextnäringen på humusteorins grund;
— och må det nämnas i förbigående, att han härutinnan tyc-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
