Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
ring för allt lif, och det är just dess kolhall, som utgör denna
lifsprincip. Humusteorin stod då i högsta flor; det var
under de två första årtionden af detta århundrade: det var då,
eller emellan åren 1804 och 1814, som den frejdade
Hum-phry Davy i Royal institution i London höll sina
föreläsningar öfver agrikulturkemi och hänförde sina åhörare med
lysande experiment och snillrika idéer, allt i humusteorins anda,
utan att dock förbise vigten af vexternas mineralogiska
ämnen, såsom ingalunda tillfälligtvis ingående i dem; det var
då, som humus prisades som odödlighetens frö, såsom den
allmänna vext utan vextens bygnad och inrättning, hvilken
på sig bär och närer alla öfriga vexter, likasom
blomknoppen bäres och näres af stammen: det var då som Berzelius
först uppträdde till försvar för denna teori, hvilken ban
under heta strider sedermera alltid blef trogen. Men huru litet
utvecklade begreppen om vextnäringen då ännu voro, derpå
lemnas just i Berzelii första hithörande afhandling, införd i
K. Landtbruksakademins handlingar 1813, ett mycket slående
bevis. Han omtalar, att vetenskapsakademin i Berlin till
besvarande utgifvit en prisfråga så lydande: Af hvad art
äro de jordartade beståndsdelarna hos inländska sädesslag?
Behöfver vexten från jorden upptaga dessa eller producerar
hon dem sjelf i kraft af sin organisation? Denna vigtiga fråga
besvarades af Schrader, som beviste, att vexterna producera
sjelfva den jord, man finner i deras aska. Berzelius finner
svaret ganska nöjaktigt, upptäckten högst vigtig, försöken
bevisande, och det för våra ögon så orimliga resultatet, att
radikalerna af kali, kalk, magnesia, lerjord, samt metallerna
jern och mangan frambringas af vegetationsprocessen, ännu
1813 antagligt. Han var dock icke ensam om denna
föråldrade åsigt: ansedda kemister hyllade den ännu några år
sednare och så sent som 1840, då vetenskapssocieteten i
Göttingen utgaf sin berömda prisfråga om de mineraliska
ämnenas uppkomst i och betydelse för vexterna, hvilken
slutligen ledde till gåtans lösning, hade alla tvifvelsmål i
detta afseende ännu ej försvunnit.
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
