Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
147
egde. Humus erkände han ej såsom omedelbart
näringsmedel, utan blott såsom en källa till fram alstring af kolsyra,
derifrån rötterna likaså väl som bladen förse vexterna med
deras kolbalt, medan de ur vattnet erhålla väte och syre och
ur ammoniak och salpetersyra afskilja del qväfve, de för sin
sammansättning så väsendtligen behöfva. Sålunda var läran
om vextnäringen upplöst i enkla faktorer och gjorde sig
under häftiga strider mer och mer gällande i jordbruket.
Upprepa vi här ännu engång frågan: hvad är orsaken
till jordens fruktbarhet, och äska ett svar derå, så blir detta
helt annat än de äldre forskare, hvilkas flyktiga bekantskap
vi i det föregående gjort, förmådde gifva, det blir mycket
enkelt, mycket lättfattligt! loke är det något särskildt ämne,
som framför andra vore bestämdt att underhålla jordens
fruktbarhet: icke är det salpeter eller olja, icke vatten eller kol,
ej heller humus eller någon enskild jordart; utan vi säga,
och det i nära öfverensstämmelse med Torbern Bergmans
uppfattning, att den jord är fruktbar, som i lämplig form kan
erbjuda vexten de ämnen, som i dess sammansättning ingå;
och då vexternas sammansättning är något olika, bör jordens
sammansättning rätta sig derefter. Fruktbarheten är icke
beroende deraf, att något särskildt ämne i stort öfverskott i
åkern skulle förefinnas. Det finnes ej mera några
multiplikationsmedel, i den gamla betydelsen af detta ord, lika litet
som några trollformler att öka jordens fruktbarhet. Tvertom
rättar sig fruktbarheten efter det näringsmedel, som i minsta
mängd finnes i jorden; tryter ett enda näringsmedel, kan
vexten ej lefva, finnes det blott sparsamt förhand, blir äfven
vextligheten torftig. Ymnig föda är vilkor för frodig vext,
derföre heter det fast med någon öfverdrift: att äfven den
bördigaste åker bör återfå allt hvad skörden från den tagit.
Men det är klart, att denna regel kan lätt leda till odlarens
ruin, om ban kostar på sin åker sådana ämnen, sotn den
redan förut i ymnighet innehåller; sällan är ban i tillfälle att
af sin åker göra en sparbank för efterkommande!
Vexten behöfver ej blott lämplig näring för att utbilda
sina organer och fullgöra sin bestämmelse: hon vill äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
