Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
att man tydligen ser, att man här har att göra med tvenne
bestämdt skilda geol. formationer, så lika de ock äro i
pe-trografiskt hänseende. Gränsytan lutar 30°—40° mot resp.
V, NV och N, och i samma riktning går äfven ett system
af klyftytor, som genomskära såväl porfyren som graniten,
och fördela dem i vanligen en par fot mägtiga öfver
hvarandra liggande bankar, hvilka afskäras normalt af andra
klyfter, gående för det mesta i NNV och ONO. Då en och
samma klyft genomskär såväl porfyrn som graniten finner
man, att dessa afsöndringsklyfter uppkommit efter granitens
aflagring. Att åter denna är yngre än porfyrn visar sig deraf,
att den underlagrar denna sednare. Den förhåller sig
således här till porfyrn på samma sätt som porfyrgraniten till
gneisgrauiten vid Örnshamn invid Borgå (se F. J. W. Öfv.
af Finlands geol. förhållanden I p. 80).
Ett ännu tydligare bevis på granitens yngre datum än
porfyrn lemna de af den förra i den sednare inskjutna
apo-fyserna, hvilka i form af större och mindre gångar
genomdraga porfyrn, vanligen i hufvudklyfternas riktning.
Då man ifrån de nämnda porfyr-granitbergen går i
riktning mot centrum blir afsöndringsbankernas lutning mer och
mer flack från 30°—20°—10°—5°, så att de innerst i
centrum äro nära nog horizontela. Öster om centralkuppen
följer sedan en dalsänkning, och öster om denna en rad af
por-fyrberg, hvilkas klyftbankar hafva en O-lig lutning, motsatt
dem på vestra sidan.
Man finner således, att graniten vid Hulta bildar en
kolossal stockformig massa af ungefär en verst utsträckning,
omgifven af en krans utaf porfyrberg företeende sålunda en
analogi med vulkaniska ringformiga kraterbildningar t. ex.
Vesuvius och det densamma i form af en vall af
leucitpor-fyr omgifvande Monte Somma eller ännu mer med Santorin
och andra dylika större vulkaner bestående af en yttre
krets-tormig vall och ett centralt yngre stockformigt parti.
Likasom man i petrografisk hänseende kan finna analogier och
öfvergångar mellan de plutoniska och vulkaniska bergarter,
så förefinnas sådana äfven i geotektoniskt afseende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
