Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
fältspatkristaller, dock skiljande sig från bergmassan genom
en finkornig grundmassa.
Vester om fjärden i Saltvik uppträder ett nytt
granit-massiv, som vid Ofvanåker bildar en ganska hög och
mägtig bergstock, täflande i utsträckning med dem vid Långsjö.
Den vid Finströins kyrka i dagen liggande graniten utgör
sannolikt dess sydliga fortsättning. Den är här intimt
förenad med porfyrn, dock alltid skarpt begränsad derifrån, och
visar sig på ett ställe tydligt underlagra densamma. Denna
granitmassiv intar för öfrigt ett centralt läge af det fasta
Åland, som N och S derom har sin längsta utsträckning.
Sannolikt skall man vid närmare skärskådande finna äfven
andra granitmassiv på denna sträckning. Hit hör sannolikt
bergarten vid Sviby, som genom sin rent korniga struktur
afsticker mot den vanliga på halfön vid Mariehamn
förekommande porfyrartade bergarten.
Äfven på ömse sidor om Marsund vid Frebbenby och
Marby blir bergarten granitartad (se ofvanför), företrädesvis
i de nedra partierna af bergsträckningen. Om den också
för det mesta är dold af den påliggande porfyren röjer sig
dock dess tillvaro här som annorstädes genom de ofta
ganska betydliga granitgångar, som genomdraga porfyren. Då
härtill kommer, att bergkupperna, såsom tydligt synes på de
smärre, på östra stranden af sundet norr om Frebbenby
belägna, vända sin branta sida (80°—70°) mot V sin flackt
lutande mot O, så- kan man häraf sluta till, att en granitisk
längdaxel löper långsmed Marsundet motsvarande den
ofvannämnda längs Ålands ostkust. Den af Holmberg (1. c. p. 67)
citerade uppgiften, att rapakivi skulle förekomma vid Marby
måste deremot bero på ett misstag, ty bergarten är här som
nämndt rent granitartad. Rapakiviartad granit förekommer
visserligen men blott såsom lösa flyttblock, hvilka sannolikt
gifvit anledning till misstaget.
Den nämnda gmnitartade bergarten förefinnes ännu vid
Öfverbyn och KyrkWyn, men vid Storbyn längre vesterut
blir den åter porfyrartad, utan att dock öfvergå till egentlig
rapakivi. Den genomdrages (t. ex. vid Tullstationen) af smala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
