Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61
sandsten och kalksten. Deri förra förekommer äfven på båda
sidor om Bottniska viken*), och de lösa sandstenarna på
Åland synas sålunda vara lemningar efter en numera förstörd
mellanlänk dememellan sannolikt hörande till den kambriska
formationen. Att den härstammar från graniten och
granit-porfyren är ögonskenligt: den kan ofta vid ytlig betraktning
förvexlas med den finkorniga graniten, men visar sig vid
närmare skärskådande hufvudsakligen bestå af qvarzindivider
hopfogade genom ett knappt märkbart bindemedel.
Qvarz-individerna visa sig under mikroskopet innehålla liknande
hålrum som de i graniten och äro vid sina gränser starkt
inpregnerade med samma slags grumliga föroreningar, som
fältspatindividerna i graniten, men hålrummen i de skilda
individerna gå icke parallelt såsom naturligt är på grund af
det sekundära bildningssättet. Sandstenens sedimentära
natur röjer sig för öfrigt äfven genom de tydliga märken efter
böljslag, som icke sällan visa sig på dess skiktytor.
Beträffande kalkstensblocken har man visserligen hittills
antagit, att äfven de skulle härstamma från Sverige. Flere
skäl synas mig dock tala för, att de utgöra lemningar af en
silurisk bildning, utgörande mellanlänken mellan Estlands
och Sveriges undersiluriska formation och möjligen ännu
ställvis förekommande såsom fast klyft i hafvet vid Ålands
stränder. Såsom ett vigtigt skäl för denna åsigt kan anföras, att
kalkstenarna hufvudsakligen förekomma vid sjöstränderna,
der de på sjöbottnet synas ställvis förekomma i outtömlig
myckenhet och derifrån de af allmogen upptagas i och för
kalkbränning på samma sätt som den till qvarnstenar använda
Satakunta sandstenen af Säkyläboarne. Ttfå varieteter af
denna kalksten kunna särskiljas: en grå eller grönaktig, mjuk
mergelkalksten, lik den vanliga, i Estland och medlersta
Sverige förekommande samt en renare, gulaktig genom röda
partier flaminig, hård och tät kalksten. På vissa ställen t.
*) Det at Törnebohm beskrifna sandstensbäckenet mellan
Storsjön och Gefle i Gestrikland (Geol. Föreningens i Stockholm förh
Bd. III n:0 14) bildar med sina diabasinlagringar en fullkomlig
pen-dant till sandstenszonen mellan Pyhäjärvi och Björneborg i Satakunta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
