Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
i likhet med den från Satakunta genom sin ringa förvittring.
Utom de tre hufvudbeståndsdelarna innehåller den, likasom
Satakunta-diabasen tre accessoriska mineralier: apatitnålar,
biotitblad och magnetitkorn. Äfven den karakteristiska
sferoidiska afsöndringen kan man stundom på en eller annan
af dessa stenar iakttaga.
I Dalarna (Elfdalen) och Norrland i Sverige uppträder
en bergart, hvilken såväl i geognostiskt som mineralogiskt
hänseende så mycket öfverensstämmer rned nyssnämnda
oli-vindiabas, att den måste betecknas såsom identisk dermed
eller höra till samma formation. Den uppträder likasom den
i Satakunta tillsammans med sandsten och porfyr, och
betecknades äfven förr såsom en hyperit, men har sedermera
af A. E. Törnebohm (Om Sveriges vigtigare diabas- och
gab-bro-arter; Vet. Akad. Handlingar Bd. 14; 1877) blifvit på
grund af mikroskopisk analys befunnen vara en diabas, och
betecknad med namnet Asby-diabas. Detta namn synes mig
emedlertid föga lämpligt såsom allmän benämning,
alldenstund t. ex. namnet Eura-diabas hade lika mycket skäl för
sig, utan synes mig det allmänna namnet olivindiabas vara
att föredraga. Ty att de begge diabasatlagringarna på ömse
sidor om bottniska viken äro fullkomligt identiska detta är
utom allt tvifvel. Såväl det makro- som mikroskopiska
förhållandet öfverensstämma fullkomligt, och redan vid min
kemiska undersökning af beståndsdelarna i Euradiabasen (1. c.)
antydde jag likheten mellan olivinen i densamma och den i
diabas från Åsbyn. Den förra innehåller enl. min analys
36,3 6 proc. jernoxidul, den sednare enl. Struve’s analys 35,5 5
proc. (Öfv. af Vet. Akad förh. 1849 p. 3).
Huruvida, nu de på Åland förekommande lösa stenarna
af olivindiabas härröra från de nämnda svenska fyndorterna
eller ifrån någon numera förstörd diabasbildning, som
tillförene funnits i Bottniska viken och utgjort mellanlänken
mellan den finska och svenska olivindiabasen måste lemnas
derhän.
Samma osäkerhet rörande de geologiska förhållandena
vidlåda äfven de på Åland förekommande lösa stenarna af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
