Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
gifva dem en bestämd form. Och har detta engång skett,
då må gerna det bräckliga materialet förstöras. Ideerna,
tankarna, bilderna gå dervid icke förlorade, så framt de
engång uppgått i vårt medvetande.
Hvad menniskan med sina svaga maskiner sålunda
uträttar, det åstadkommer den evige Allmakten med den stora
naturmekanism Han frambragt. Det. är genom den Han ger
tillvaro åt sina tankar, sina idéer d. ä. menniskoandarne.
Menniskorna äro, säger Ibsens Brand:
«Taflor, hvarpå Gud kan skrifva».
Och om de återgå till sitt eviga ursprung kunna de således
icke dö, äfven om det bräckliga materialet förstöres.
Öfvertygelsen om menniskoandens odödlighet är sålunda den
bästa lärdom vi kunna hemta utaf betraktelsen af naturens
kretslopp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
