Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
hvaraf inom en icke alltför stor tidrymd utkommit tre
upplagor (den 3:dje tryckt 1874—1876). Det ofantliga
språkområde, som utgör föremålet för detta verk, är deri afdeladt
på följande sätt: I. Wortscliatz der indogermanischen
Grund-sprache in ihrem Bestande vor der Spaltung des Urvolks
in Arier und Europäer, upptagande sådana ord, som
anträffas öfver hela språkstammen: II. Wortscliatz der arischen
Spraclieinheit vor der Spaltung der Arter in Inder und
Eranier, hvari det ordförråd framställes, som är gemensamt
för denna språkstams asiatiska familjer: III. Wortscliatz der
europäischen Spraclieinheit vor der Spaltung der Europäer
nach Aord lind Süd, Tiefebene uncl Bergland, som
innehåller det för de europeiska tungomålen gemensamma: IV.
Wortscliatz der graeco-italisclien Spraclieinheit; V. Wortscliatz
der slavo-deutschen Spraclieinheit] VI. Wortscliatz der
letto-slavisclien Spraclieinheit tned ett bihang Zum pruso-lettischen
Wortscliatz; och slutligen VII. Wortscliatz cler germanischen
Spraclieinheit, som allena upptager hela tredje bandet,
hvarefter såsom ett slutband följa indices öfver samtliga i
arbetet berörda ord. Gemensamma för alla tre verken äro den
vidtomfattande kännedom af ämnet, det fulländade
mästerskapet i dess behandling och den försigtighet vid
tillvägagåendet, som deras författare ådagalägga i sina resp. arbeten.
För att nu komma till vår fråga, den om möjligheten
af och vilkoren för ett etymologiskt-komparativt lexikon på
det finska spràkgebietet, är det nödigt att kasta en blick på
detta sjelft. Vi finna då, att detta gebiet, med olika bredd
i norr och söder, på längden sträcker sig från Östersjön i
vester till floden Ob i öster, och att de tungomåls antal, som
höra dertill, väl utgör ett dussin, om ej mera. Vi finna
vidare, att de geografiskt närmast till hvarandra belägna af
dem också i lingvistiskt afseende äro närmast beslägtade,
hvaremot frändskapen aftager med det tilltagande afståndet,
så att de yttersta af dem i språkmaterialet hafva blott
räkneorden och pronominerna samt endast ett ringa antal andra
ord gemensamma. Vid närmare granskning af de finska
(finskt-ugriska) språken finna vi slutligen, att de hufvudsak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
