Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
betyder ama-mini egentligen de som älskas’1, ama-mino
vore: ’’den som älskas11 nämligen "’Vare du11 — träffande har
man härmed jemfört det tyska imperativt använda aufgepasst.
Utan att vilja våga någon egentligen kronologisk
bestämning tyckas vi dock med fullt skäl kunna antaga att
latinet (och troligen äfven oskiskan och umbriskan, der
liknande former finnas) tillegnat sig dessa omskrifvaude
former på en tid, då personbildningen i det närmaste redan var
fulländad, i en viss analogi med hvad fallet är i grekiskan,
der man t. ex. säger rsiQififiévoi sltiC jemte xkiqufcixui.
Måhända kunde man af de indo-europeiska språken ännu
jemföra gammal iriskan, der man har t. ex. scrib-thar —
scrib-itur, scrib-atur = scrih-untur, men i 2 pers. pl. äudelsen id,
som hos Schleicher (Compendium, 4 aufl., s. 692) förklaras
vara uppkommen ur iti urspr, at i och utgöra ett participiuin
i nomin. plur, masc. Märkvärdigt nog är det samma form
som i latinet omskrifvits.
På samma sätt kan man enligt min åsigt anse
ändelserna för tredje personen i de finska verberna hafva
uppstått. Icke tillfredsstäldt med de förut befintliga ändelserna
för denna persou*) tillade språket för vissa verbalformer
participialändelsen pa under formerna pi och vi i singularis
och det regelbundna vat, vät i pluralis. Hvarför nu finskan
upptagit dylika omskrifvande former i tredje personen,
latinet åter ined förkärlek i andra personen, vedervåga vi ej att
afgöra. Öfverhufvudtaget böra sådana frågor visserligen i
språkvetenskapen uppställas, men deras förtidiga besvarande
är af mindre vigt i jemförelse med de misstag, hvilka dessa
svar kunna såväl sjelfva innehålla som ock ytterligare
föranleda. Också i förevarande läll torde redan det kunna
betraktas som en fördel, om åsigten om de i fråga varande
ändelsernas uppkomst genom den nu framstälda jemförelsen
blifvit bragt ett, steg närmare vissheten.
*) Anmärkningsvärdt är att t. ex. jemte kävi-vät och kävisi-vät
förekomma formerna kävi-t och kävisi-t.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
