Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2-26
Språket
inom Kazanska guvernementet har bibehållit i många
hänseenden en ålderdomlig prägel. Vokalers elision är mindre
allmän än inom Vjatka dialekten.
Af särdeles intresse äro i ljudfysiologiskt hänseende
ljudöfvergångarne inom den Kazanska dialekten. Max
Mül-ler och andra framstående vetenskapsmän hafva framhållit,
att rotstafvelsen i de turanska språken är oföränderlig, och
att de modifierande stafvelsernas Vokaler måste rätta sig
efter rotstafvelsens. Ehuru vokalharmonin i dess finska och
ungerska betydelse saknas i Votjakiskan, tyckas dock några
likartade företeelser i detta språk lemna stöd för åsigten, att
den så kallade vokalharmonin, som ansetts vara utmärkande
för de turanska språken, är en ljudfysiologisk assimilations
företeelse af sednare ursprung, samt att vokalharmonins
riktning är beroende af accentens läge. I finskan och
magya-riskan, i hvilka hufvudaccenten ligger på första stafvelsen
är vokalharmonin progressiv. I votjakiskan åter, der
hufvudaccenten ligger på slutstafvelsen, förändrar sig ofta
rotstafvelsens vokal efter ändeisens. I Kazanska dialekten går
rotstafvelsens u (finskt u), då det omedelbart följes af i
eller e, öfver till u (= svenskt u), af stammen lu (gutturalt
1 och djupt u) blir 3 pers. sing. imperfektum luiz (vanligt
1 och svenskt u). Likaså förändras ofta i Kazanska
dialekten grundstafvelsens u till ü genoni inverkan af en följande
muljerad konsonant eller i, t. ex. küz’ = Vjatka kuz’, tüi,
näfver = Vj. tui. I Ufimska dialekten tyckes denna
ljudöf-vergång från u till ü vara regelbunden, t. ex. kiiz’o, tit’, tüs’
för kuz’o o. s. v.
Äfven rotstafvelsens oföränderlighet visar sig, att döma
efter Votjakiskan, vara beroende af accenten. Den första
stafvelsens vokal, som i Votjakiskan icke är skyddad genom
skarp betoning bortfaller ofta både i Kazanska och Vjatka
dialekten. Sålunda säges t. ex. skal i stället för yskal, na!,
dag, för nynal, rom = urom, aranty = araninty.
Anmärkningsvärda, ehuru svåra att bringas under allmänna reglor,
äro vokalernas förändringar vid sammansättning af ord. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
