Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
ordförråd, jämförande detta med beslägtade eller identiska
ord ur slägtspråken ocb inom det förstnämnda
sammanställande allt som härstammar från samma rot; 2) utsträckande
sig öfver ordförrådet i en af Hera språkindivider bestående
familj, t. ex. den slaviska, den germaniska, och för
öfver-sigtlighetens skull indeladt i afdelningar, af hvilka den
första omfattar de ord som äro gemensamma för bela
språkfamiljen, men de öfriga egnade enhvar sitt språks ordförråd
särskildt; och slutligen 3) utsträckande sig öfver en hel
språkstam, dervid ungefär samma indelningsprincip borde
göras gällande som i n:o 2. Såsom representanter för dessa
tre riktningar anför hr Ahlqvist: 1) Curtius’ Grundzüge der
Griechischen Etymologie, 2) Diez’ Etymologisches
Wörter-buch der Romanischen Sprachen, hvilket först upptar de ord
som äro gemensamma för bela det romaniska språkområdet,
ordnade efter italienskan, och derefter särskildt behandlande
det italienska, det spanska oeh det franska området, samt
3) Fick’s Vergleichendes Wörterbuch der indogermanischen
Sprachen, som i skilda afdelningar uppställer det
gemensamma ordförrådet i det ursprungliga grundspråket, i den
ariska gruppen, i den europeiska, den graeco-italiska, den
slavo-tyska, den letto-slavïska och slutligen i den germaniska
språkgruppen. Då sålunda endast tre kategorier för arten af
ett etymologiskt lexikon finnas uppstälda, i ungefärlig
öfverensstämmelse med nämnda arbeten, synas dessa blifvit gjorda
till absoluta mönster, hvilket de dock förnuftigtvis icke kunna
vara. Till en början bör anmärkas, att Curtii anförda verk
icke motsvarar Ahlqvists första kategori. Såsom redan själfva
titeln ’’Grundzüge’11 ger tillkänna, gör det icke ens anspråk på
att inom grekiskan sammanställa "allt som härstammar från
samma rot11. Curtius söker i allmänhet utreda de lagar,
enligt hvilka den i grundspråket gemensamma ordmassan
förändrats i grekiskan, ett egentligt lexikon åsyftar han icke.
Vanligen äro derföre såväl ur grekiskan, som öfriga
hufvudgrenar af denna språkfamilj sanskrit, latin och gotiskan de
vigtigaste bildningar anförda, hvilka med skäl kunna
sammanställas.
- 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
