Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
detta fallet med de talrika ord, "i hvilka onomatopoesin
hänför sig ej till hörseln utan till synsinnet eller känseln", t. ex.
rehvana, hutvana, vonkale, retkale, huitukka, nuhjus,
nali-jus. lontti, kötöstää, rötöstäci, tötöstäci, tuiskaa, huiskaa o.
s. v. "Ord af denna beskaffenhet undandraga sig alla
språkforskarens bemödanden att med afseende å rotstafvelsens
betydelse ordna dem under generela synpunkter, oeh de
kunna förstås och njutas endast förmedelst språkkänslan hos
den infödde finnen11. Språkkänslan får och bör i vissa fall
"afgöra, huruvida ett tvifvelaktigt ord skall förklaras genuint
eller främmande11. Och vidare: "tuiskan är ett
onomatopoe-ticon för synsinnet (beslägtadt dermed är huiskan och
kanske äfven luiskan), hvaremot tiuskan är ett sådant för
hörseln11.
Ostridigt, är H. Steinthal för närvarande den mest
framstående forskare som skrifvit angående språkets väsen och
uppkomst. Teoretiskt uppfattar han den onomatopoetiska
känslan och den deraf framkallade ljudreflexen såsom
princip för språkbildningen, ehuru förhållandet dem emellan icke
alltid kan positivt uppvisas. Men det vore att uppgifva hvarje
vetenskaplig forskning, om man i stället för att söka det
förnuftiga sambaudet i det befintliga språkmaterialet än vid ett,
än vid ett annat ord läte sig nöja med den kategoriska
förklaringen : ordet är ett onomatopoeticon, det betyder enligt
min känsla si ocli så, och dermed väl.- Äfven de nybildade
onomatopoetiska orden skapas af språkmedvetandet enligt
dess allmänna lagar och hänföra sig till det förut befintliga
materialet på visst bestämdt sätt. Den som från barndomen
vuxit upp med ett språk såsom modersmål, kan väl i
allmänhet noggrannare angifva ordens skiftande betydelser,
så framt ban annars vunnit nödig utbildning. Men kan lian
icke för andra göra dessa modifikationer klara, är det
omöjligt att genom lexikalisk bearbetning tyda dem, då äro dessa
modifikationer subjektiva känslouttryck utan allmän
giltighet; de förblifva inom området för det musikaliska sinnets
mångtusenfaldigt skiftande förnimmelser, men äro icke klart
medvetna för den tänkande individen. Ur denna synpunkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
