Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
af ordboken gjort. I andra häftet har jag af praktiska skäl
ansett lämpligare att först angifva rotformen och under denna
i skilda grupper de olika betydelserna, hvarigenom man
vunnit i öfversigtlighet. Det blir jämförelsevis lättare möda för
kommande forskare att här och der komplettera, att på grund
af nytt forskningsmaterial göra rättelser i
sammanställningarna och småningom göra den vetenskapliga bygnaden
fastare.
Hr Ahlqvist fattar icke hvarför både Budenz och jag,
utan att på förhand känna hvarandras anordning, likväl bägge
"öfvergifvit den vanliga alfabetiska uppställningen11. Skälet
har troligen för Budenz varit detsamma som för mig, att
lämpa behandlingen af materialet efter det allmänna
lingvi-stiska alfabetet, uppstäldt i enlighet med ljudens fysiologiska
frändskap. Härtill kommer ett andra motiv: behandlingen
af konsonanterna borde ske förr än af vokalerna, då man
genom denna föregående undersökning komme att vinna
många resultater rörande dessas mera flyktiga och lätt
skiftande gestalt. För den, som gjort sig litet förtrogen med
den indogermaniska forskningens sätt att gå till väga, skall
det derföre redan innan de utförliga indices blifva färdiga
(hvilket naturligtvis icke är möjligt förrän arbetet är si
utfördt) icke medföra alltför stora svårigheter att med ledning
af det fysiologiska alfabetet finna sig till rätta. Anmärkas
bör, att bland andra Curtius vid undersökningen af de
hvarandra motsvarande ljuden följer samma ordning, begynnande
med samt äfven Fick, ehuru denne ställer vokalserien
framför konsonanterna.
Ett högst egendomligt missgrepp gör hr Ahlqvist, då
han vid den vetenskapliga undersökningen af ett språk i
många fall ställer afgörandet i beroende af språkkänslan.
Hans deduktion är följande. Onomatopoesin spelar en stor
roll vid den primära ordbildningen i de finska språken, i
synnerhet i finskan. Det är rent af omöjligt att lära sig att
rätt fatta de onoinatopoetiska ljudsammanställningarnes
betydelse, i fall man ej fått klaven dertill derigenom, att finskan
utgjort ens första och verkliga modersmål. Ännu mera är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
