Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
187
väsendtliga yttre delar, församlingar och konsistorier bildas,
predikanter och äldste utses för lära och kyrkotukt samt
synoder regelbundet sammanträda. Ifrån predikoverksamhet
inför menigheten skulle uteslutas qvinnor och alla, hvilka
icke af andliga auktoriteter befunnits dertill lämpliga.
Det var antagligen detta program, som under det
pro-testanternes oblidkelige förföljare låg på sitt yttersta i
Versailles, i nattens tysthet d. 21 augusti 1715 inför den första
s. k. synoden utvecklades af Court. Denna synod,
sammansatt af tre eller fyra lekmän och några predikanter, höll sitt
hemliga möte i ett öfvergifvet stenbrott nära Nîmes. Under
bifall åhörde man de betydelsefulla framställningarna och
allmänna reglementen, upprättade i öfverensstämmelse
dermed, blefvo vidare kringspridda.
Det var en lycklig skickelse att Court i sin närhet fann
tvenne män, hvilka utrustade med större erfarenhet, likväl
med varm håg anslöto sig till hans åsigter och arbetade för
deras förverkligande. Dessa voro Pierre Corteiz, som redan
under camisardkrigen varit verksam i Cevennerna och
hvilkens historiska minnesteckningar nyligen offentliggjorts, och
Jacques Roger, som under landsflykt i Tyskland begrundat
samma planer, hvilka nu föreslagits, och vid ryktet om
Ludvig XIV:s död hastat till hembygden att lägga hand vid
verket. Hans fält blef Dauphiné, medan de förre åter för sig
valt Languedoc.
Ur den na oansenliga begynnelse framgick
protestantismens restauration i Frankrike, eller närmast uti de nämnda
provinserna, som sedan blefvo föredöme för andra; härifrån
utgick hvad man benämnt le réveil et l’ordre, väckelse och
kyrklig organisation.
Hvilka tallösa svårigheter, hvilka fruktansvärda hinder
vid hvarje steg, isynnerhet i början, reste sig emot den unge
reformatoren och hans medhjelpare, framgår ur tidens
doku-menter. Här gällde icke blott att undgå de försåt, som
anordnats af myndigheterna ifrån Ludvig XIV:s tid, den
förfärlige Bâville och hertigen af Roquelaure, de der genast vid
underrättelsen om sammankomster satt sig i rörelse och ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
