Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188
fastat ett pris å Courts hufvud; här gällde jemväl att genom
ihärdighet besegra de vacklandes betänkligheter och hejda de
inspirerade, att utse förtroendemän till äldste uti de
nybildade församlingarna och att anordna samlingarna för kulten
med största varsamhet. Men å en annan sida gällde ock att
fullständigt utlägga och framvisa berättigandet af dessa
assemblées du désert inför möjligen neutrala domare och
isynnerhet för landsmän i utlandet, hvilka med misstro
betraktade rörelsen. Bland andre uppträdde den frejdade Basnage
i Haag och Pietet i Genève i förstone varnande emot
förenämnde möten; det ålåg Court att skriftligen och utförligt
förklara sig, innan missförståndet blef skingradt.
Hos den katolska allmänheten, d. v. s. den del deraf,
som icke leddes af fanatism, utan tvärtom representerade
tidens bildning, mötte naturligtvis, äfven der protestanternas
skäl lj’ckats göra sig kända, ännu mindre bifall eller gillande.
Samtiden, äfven der densamma stod främmande för katolska
kyrkan, kunde icke, genomträngd af den absoluta monarkins
grundsatser som den var, fatta olydnad emot utfärdade
or-donnanser; också uti samvetssaker borde „le service du Roi11
gå framför allt. I öfrigt låg traditionelt emot hugenotterna
fördomen att dessa icke voro goda fransmän; man åberopade
deras fordna förbindelser med protestantiska makter,
England, Holland och Tyskland, samt spårade uti de nu
framträdande företeelserna misstänkliga symptomer, der
främlingar bedrefvo riksskadliga verk under hemlighetens slöja.
Den sjelfständighet i tänkesätt och bedömande af lifvets
högsta frågor calvinisterna visade, var stötande och vittnade om
en ringaktning af auktoritet och auktoritets-tro, soin väl,
sade man, i Schweitz och vissa andra länder kunde vara på
sin plats, men icke öfverensstämde med Frankrikes
förhållanden. I öfrigt hade mångenstädes bela den protestantiska
frågan, som tillförene lifligt behandlats, lemnat rum för
liknöjdhet och indifferentism; Michelet säger med rätta att
denna fråga i tidens längd uttröttat hans ombytliga
landsmän och att man. utan vidare reflexioner, lät sakerna ha sin
gång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
