Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
201
föi1 det hela? Borde ieke i samhällets intresse dessa
rättslöses ställning lindras och deras antal, så vidt möjligt,
minskas? Åtminstone borde kleresiet visa större moderation och
icke, såsom mångenstädes skett, försvåra utan underlätta
öfvergången till statsborgerlig ställning för exempelvis alla,
som ville ingå äktenskapliga föreningar.
Häruti låg ett steg emot tolerans, ehuru ringa och
tvekande. I en sådan syftning hade ett förslag varit påtänkt
redan af sjelfva kardinal Fleury, som varit hugad för ett
nytt, enklare ritual för protestanterne i sistnämnde afseende.
Bestämdt uttalade sig den åldrige rättslärde Joly de Fleury
(1752) i en memoire till konungens råd emot kleresiets
fordran på sträng pröfning med hänsyn såväl till dop som
äktenskap; det hade att med minsta formaliteter bevilja
kyrkans helgd och dymedelst civil ställning åt vederbörande,
som sådant önskade. Men bestämdare och mera
prineipmes-sigt uttalade sig, såsom bekant, generalprokuratoren vid
parlamentet i Aix Rippcrt-Monclar; han vågade ställa
kleresiet å sida och föreslå, såsom giltiga för protestanter,
äktenskapliga föreningar, som afslutats blott inför civila
embetsmän (1755). Detta steg framåt var större än de förra. Uti
Rippert-Monclars åsigter instämde äfven i vissa delar senare
Gilbert de Voisins (1767).
En viss benägenhet att lindra förtrycket lät äfven
omsider förspörja sig hos några medlemmar af den högre
aristokratin, hos hvilka längesedan, tack vare filosofernes
skrifter, aktningen för katolska kyrkan försvunnit, men hvilka
synas i det längsta liksom filosoferne sjelfve, delat tidens
fördom beträffande cal’: msternes politiska vådlighet.
Montesquieu hade ju sjelf framhållit att protestantism och
republikanskt sinne sammanstämde *) och Voltaire i Siècle de
Louis XIV omfattat lika mening samt, med anmärknings-
*) Jfr Esprit des Lois, livre XXIV ch. V. — Ett annat ställe,
som emot protestanterne missbrukades, lånades, såsom bekant, ifrån
satsen: toute religion qui est réprimée devient elle-même réprimante.
L. XXV, ch. IX.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
