Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
Att en parning emellan skilda arter emellertid är
något onaturligt framgår icke blott deraf att den i flere fall,
såsom redan sagts, icke leder till fertilitet, men äfven deraf,
att, då detta är fallet, likväl i alla observerade fall endast
ett ganska stort fåtal af äggen blifva utkläckta, att larverna
äro svaga och ofta nog dö före förpupningen, att de fullt
utbildade hybriderna, då sådana utvecklas, ej sällan äro på
ett eller annat sätt monströsa (t. ex. hermafrodita) samt
slutligen äfven af beskaffenheten af generations-systemet hos de
hybrider, hvilka för öfrigt synas normalt bildade. Frågan
härom är tyvärr ännu ganska litet utredd. De någongång
frambragta hybrida individerna hafva nemligen ansetts såsom
så stora rariteter, att man skyndat sig att bevara dem i de
entomologiska samlingarna, innan man gifvit sig ro till
några experiment. Emellertid torde bastarderna i de flesta
fall, likasom förhållandet äfven är inom de högre djuren,
blifva ofruktsamma. Guillemot, som af Cerura vinula
och C. erminea erhöll tio bastarder och bland dem blott en
hona, fann vid undersökning af dennas ovarium deri endast
tjugotvå missbildade ägg (Ann. Soc. ent. France, 1856, p.
29). Anker har undersökt honor af en bastard emellan
Saturnia spini och S. pyri och funnit att de innehöllo alls
inga ägg (Wiener ent. Monatsschr. 1858, p. 200).
Emellertid föreligga äfven fakta af motsatt art. Bastarden emellan
Antheraea Pernyi och A. yamamai har sålunda visat sig
fruktsam och detsamma är fallet med hybriden emellan
At-tacus cynthia Daub. och A. cynthia Drury, som visat sig
fruktsam hela tretton generationer igenom (NB. ifall dessa
två arter äro skilda och den s. k. hybriden en verklig
sådan). Af stort intresse vore härvid experiment med ytterst
närstående arter, t. ex. med de så kallade vikarierande
formerna, hvilka företräda hvarandra i olika zoologiska
territorier och zoner och likasom stå på gränsen emellan art- och
racebegreppet. Lyckas man emellan dessa frambringa
bastarder, skall man måhända lättast erhålla sådana förmögna
af fortplantning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
