Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
Är således frågan om tillvaron af bastarder äfven inom
insektklassen jakande besvarad, så kan den dock ännu icke
på långt när sägas vara utredd i sin helhet. De med
säkerhet i akt tagna fallen äro ännu jemförelsevis så få, att
inga närmare regler för bastardbildning af dem kunna
dragas; för öfrigt inskränka de sig så godt som uteslutande till
ordningen Lepidoptera. Då emellertid intet skäl finnes för
handen, hvarföre just denna ordning framför andra vore
lämpad för bastardbildning, framgår häraf, hvilket vidsträckt fält
för observationer och experiment ännu erbjuder sig för
forskaren äfven inom denna sida af entomologin, en sida, som för
öfrigt är af ingalunda ringa betydelse för den rätta uppfattningen
icke blott af resp. arter, men äfven af artbegreppet öfverhufvud.
Orsaken till bastard bildningen synes oss ursprungligen
ligga i en högt uppdrifven brunstighet hos vissa
insektgrupper, såsom fallet ju äfven är hos högre djur. Betrakta vi
nemligen de arter, hvilka oftast blifvit iakttagna i anomal
kopulation, äro de flesta af dem äfven notoriskt brunstiga, och
en dylik högt uppdrifven brunstighet synes också
öfverhufvud karakterisera de familier, de tillhöra. Så hafva vi att
såsom sådana anteckna Lamellicomerna och
Eliynchopho-rema, men isynnerhet Malcicodermerna och Phytopliagerna
bland Coleoptera samt Sphinges och Bombyces bland
Lepidoptera. Betrakta vi yttermera de i förteckningen på
parningsfallen anförda arterna, så finna vi vidare att flertalet af
dem utmärker sig genom en jämförelsevis kort lifslängd
såsom imagines saml att de med högst få undantag (de endast
i kopulationsställning observerade Dytisciderna samt
pseudo-neuroptererna och Coriscus *) bland Hemiptera) äro
vext-ätande insekter. Vi komma då till de slutsatser att i
allmänhet phytophaga arter utmärka sig af en i högre grad
uppdrifven brunstighet samt att könsdriftens styrka är störst
hos arter med kort lifsutdrägt, en omständighet, som äfven
*) Likasom arterna af detta genus, äro äfven Labops Salilbergi,
Stygnus rusticus och arenarius samt Acompus rufipes synnerligen
brunstiga heraipterer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
