Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om de pergameniska fynden.
Af
E. Aspelin.
Då man erinrar sig de trångmål, under hvilka det
tyska kejsarriket fullbordat sitt första årtionde, måste man
dubbelt skalta den offervillighet, hvarmed regeringen lagt sig
vinn om gräfningarna i den jord, som gömmer minnen af
den helleniska kulturen. Öfver fem år hafva tyske
forskare arbetat på blottandet af Olympias heliga platser och
sedan två år tillbaka fortgår ett liknande arbete i mindre
Asien, på Pergamons Akropolis. Hvad vetenskapen härpå
vunnit, kan ännu ej i detalj bestämmas — år efter år skola
förgå, innan alt material bearbetats — dock är det redan
tydligt, att flere blad i den grekiska konstens historia måste
omskrifvas, på det att alt det nya må få sin rätta plats. I
ännu högre grad än om de olympiska*), torde detta gälla
med afseende å de pergameniska fynden. Ty så betydande
de förra ock äro, så motsvara de dock knapt hvad man
vågat hoppas, då fråga var om det engång så bilderrika
Olympia. Förödelsen der har varit mera förstörande än i
Pergamon. För det land, som bekostat gräfningarna och
utan tvifvel äfven för vetenskapen ligger eljes deri en stor
skilnad mellan de båda företagen, att finnarene fått taga med
sig endast fotografier och gipsafgjutningar af fynden i
Olympia, medan de pergameniska originalen utan undantag
hem-tats til! Berlin, hvarest de äro lätt tillgängliga för konstlärde
från alla länder.
Då jag, tack vare direktorns för skulpturafdelningen i
*) Om gräfningarna i Olympia. Föredrag på Finska
Veten-skaps-Societetens årsdag den 29 april 1877. Af C. G. Estlander.
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
