Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
dra språk, dels motvägas de af betydande olikheter. Äfven
de Dravidiska språken i Indien begagna en n-suffix såsom
uttryck för genitiven, utgående enligt Caldwell (Compara-
tive Grammar of the Dravidian languages ss. 175, 187 ff.)
liksom i de finsk-ugriska språken från en ursprunglig loka-
tiv, och dativsuffix är i nämda språk ku. De vexlande for-
mer Oppert anger såsom verbets personaländelser synas an-
tyda, att verbläran ännu ej blifvit fullt utredd, hvarföre han
ej heller kunnat uppställa någon grundform för dessa ändel-
ser. Om possessivändelsen för andra person är ne och denna
persons absoluta form ni, så ligger häri visserligen en an-
klang af andra persons pronomen i ostjakiskan nen, dual.
nen, plur. nen, hvilket dock bevisligen utvecklats ur en form
med anljudande t. Denna likhet förlorar likväl all bety-
delse, då man erinrar sig, att andra persons pronomen i de
dravidiska språken heter nzn, nin, i de australiska språken
ninna, rinne och i kinesiskan ni, hvilket väl delvis anförts
till stöd för Max Millers vidt omfattande ,turaniska” språk-
stam, men af ingen sansad lingvist kan anses i och för sig
såsom bindande. Äfven i Kanurispråket i Centralafrika he-
ter andra persons pronomen ni, utan att man fallit på den
tanken att dermed förbinda något af de förut nämda språ-
ken. Liknande är förhållandet med första persons prono-
men: i suffixform mi, fristående 2 och sålunda måhända
antydande en vexling mellan m och ww, hvarigenom detta
pronomen skulle närma sig de altaiska språkens. Som be-
kant sammanfalla nämligen stammarne såväl för personal-
som äfven andra pronomina i de altaiska språken, utan att
man på denna och ännu en mängd öfriga öfverensstämmel-
ser lyckats grunda någon bevisning om ursprunglig gemen-
skap. Hvad särskilda modustecken beträffar är en dental
äfven för de dravidiska språken en lika karakteristisk ex-
ponent för förfluten tid, som för flera af de altaiska.
Bland mest i ögonen fallande afvikelser från de altai-
ska språken är den omständigheten, att tredje persons pro-
nomen har en särskild form akka för maskulinum och femi-
ninum, samt abbo för neutrum, således ett förhållande i nå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
