Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
suso-mediska gruppen kommer härtill, skulle vi sålunda ega
tre eller fyra särskilda dialekter af det fornbabyloniska
språket.
Den dialektiska skilnaden mellan sumeriskan och ak-
kadiskan är ej stor, den inskränker sig till vexlingen af nå-
gra ljud, bland hvilka den mest anmärkningsvärda är, att
ett i sumeriskan anljudande 22 stundom i akkadiskan upp-
träder såsom g; denna senare dialekt är hufvuddialekt. Men
hvad som för oss har största betydelse är, att Haupts ut-
läggning af akkadiska språket i flera väsentliga drag skiljer
sig från den framställning Lenormant gifvit och att derige-
nom de anknytningspunkter som förefunnits mellan akkadi-
skan och de altaiska språken helt och hållet försvinna. En
kort redogörelse för resultatet af Haupts undersökning skall
närmare ådagalägga förhållandet.
Först måste jag likväl med några ord beröra den forsk-
ningsmetod som af Haupt blifvit följd, för att förklara det
för vissa kilskrifttecken alldeles afvikande ljudvärde han er-
hållit och hvarigenom en mängd ord och formförhållanden
nu uppträda under fullkomligt annan gestalt. Dessa förhål-
landen framställas utförligt i ofvan åberopade arbete: Die
Sumerischen Familiengesetze, Leipzig 1879.
Bristande källor för studium af det sumeriska språket
kunna numera ej anföras såsom förklaringsgrund till de olika
tydningar, hvilka förekomma. Man eger icke blott en stor
mängd sumeriska texter med fortlöpande assyrisk öfversätt-
ning, utan dertill ännu talrika grammatiska arbeten, paradigmer,
ordböcker, öfningsexempel och preparationer, hvilka de as-
syriske lärde ha sammanstält såsom hjelpmedel för sig vid
lärandet af sumeriskan. Vid den grammatiska analysen af
de bilingva texterna bör man ej slafviskt låta leda sig af
den . assyriska öfversättningen, ty om äfven denna troget
återgifver originalets mening, så är dock de bägge epråkens
genius alltför mycket olika, för att de äfven 1 uttryckssätt
och konstruktion öfverallt skulle täcka hvarandra. Det enda
rationela synes derföre vara att till en början lemna den
assyriska öfversättningen å sido och om möjligt förklara.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
