Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
en Tahitier maitai god, maitatai goda: på Nya Guinea åter
säges mun vir, men mun-si, d. ä. vir ei. Med andra ord,
pronominet efter sjelfva nomen tillkännagifver en upprep-
ning, ett flertal på enklare vis än genom ordets materiela
fördubbling, och detta beteckningssätt anses af mången språk-
forskare, äfven Pott, ligga till grund också för den indoger-
maniska pluralbildningen,
Genitiven uttryckes i akkadiskan sålunda att egaren
sättes efter det ägda. Vanligen affigeras likväl kid af kita
(på stället, vid) eller ta (sida, vid, med, från), som utgör
egentlig lokativpartikel. I äldre tid synes ordställningen va-
rit omvänd. Med de nämda inberäknadt förekomma följande
postpositioner, hvilka tjena till beteckning för kasusförhål-
landena:
kid genitiv
ta lokativ
ra dativ
Su till, för, på
da (sida) med
a (sida) vid, i
ka (mund) i
es till, på
bi bort till, på, tillsammans
gim liksom.
Jämföras härmed de af Lenormant uppstälda exponen-
terna för kasusbegreppen : dativ ra, illativ ku, inessiv-elativ ta,
superessiv ge (ofvanpå), sublativ gelal (ofvanpå, rörelse till),
delativ lalge (under, rörelse till), ablativ na, adessiv la, pos-
sessiv lal, comitativ kit, instrumental li, eqvativ gim, oppo-
sitiv gab, samt de såsom primärsuffixer uppförda determina-
tiven bi och adverbial as, så framstå hos bägge författarne
kid (kit), ta, ra, ka (ku), es (as), bi och gin
såsom gemensamma med hänsyn till sitt ljudelement, om ock
betydelsen hos flera af dessa på skiljaktigt vis uppfattas.
Bland dessa utvisa endast lokativsuffixen ta och inessiv-illa-
tivsuffixen Aa närmare anslutning till de altaiska språken.
Mongolisk-burjätiskan har nämligen en lokativsuffix ta, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
