Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sin ljudform närmade sig motsvarande inom de finsk-ugriska
språken, förklaras icke existera. Under det L. uppräknar
dem med följande ljudform: id 1, kas 2, sana och san 3,
bara och bar 5, as 6, sesna 1, bur 10, förklarar Haupträk-
neorden vara ofullständigt kända till sitt uttal samt angifver
för de fyra första kardinaltalen följande uttryck: a$ 1, tab
2, pes 3, tattab 4. Härigenom upphäfves icke blott tydnin-
gen af den antagna dualkarakteren, men äfven den större
eller mindre likhet vissa räkneord företett med ett eller an-
nat altaiskt språk. Endast pes 3 närmar sig tschuvas. visse,
jak. ds, turk. de. Kardinaltalen få ofta tillägget am: as-am
I och ordinalia bildas genom suffigering af kam: as-kam
den förste.
Personalpronomina ha icke fullständigt de former Le-
normant uppstält, utan en något modifierad och heta
Mmae jag 2ae du ene han, hvilka såsom possessivsuffixer lyda i
sing. mu 2u na, ni el. ba, bi
plur. me, men z2unene nene, binene.
Såsom subjektuttryck i verbalformerna har 3 persons
pronomen en mängd vexlande gestalter, hänförande sig till
de angifna stammarna na och ba, men äfven af en m-stam,
som helt säkert framgått ur ba. Genom kombination och
omkastning erhållas härigenom 27 olika former, hvilkas sär-
skilda användning dock ännu ej är närmare bestämd. De
äro: na ni ne; ba bi; ma mi mu me; an in un; ab ib ub;
im um: nen neb; ban bab; abba min mun, munna, imma
umma.
Hvad de två första personerna beträffar, lemnar deras
gestalt ingen ledning vid bedömandet af språkets slägtskap,
då både de indogermaniska och altaiska språkens pronomina
ha identiska stammar. Den anmärkningsvärda vexling tredje
person utvisar återfinnes hos flera andra språk, stående på
samma lösa agelutinations ståndpunkt som akkadiskan. Så-
lunda begagnar jakutiskan Akin: såsom sjelfständigt uttryck
för tredje persons pronomen, men såsom possessivasuffixer
för samma person ta tä to tö, tin tin tun tän eller a ä o ö,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
