Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
dug, bi-dug eller na-dug, ni-dug han talte, i stället för de
äldre formerna: duga-ba, duga-bi och duga-na, duga-ni.
Det ställes äfven framför verbstamprefixerna da, ta, ra: ba-
da-na han lägrar sig, men efter prekativtecknet ga-ba-ra-e
han må utgå.
Pronominalobjektet inkorporeras och ställes emellan
personalprefixen och roten. Det heter för första person $ib,
för andra rab och för tredje nin eller nan, nab, nib Sin.
Betraktar man nu närmare detta egendomliga bildnings-
sätt så utvisar förekomsten af en prefigerande och suffige-
rande konjugation, om äfven i tiden något skilda från hvar-
andra, ett ytterst primitivt stadium af språkutveckling. Jag
har i min föregående uppsats, Vet. Soc. Förh. XVIII s. 33,
framhållit att denna verbformation ieke i och för sig utgör
något afgörande bevis mot möjligheten af en ursprunglig
släktskap. Mongoliskan, som låter verbstammen stå isolerad,
ställer formerna för 1 och 2 pres. sing. samt alla pluralper-
soner vanligen framför verbstammen, ehuru de äfven kunna
stå efter densamma: bi abubat eller abubai bi jag tog. I
burjätiskan har suffigeringen blifvit regel. Ett liknande för-
hållande äger rum mellan de med bvarandra nära beslägtade
Mandsehu och tungusiskan. I det förra säges bi arambi,
si arambi, tere arambi = persontecken KF verbstam + tem-
pussuffix (bi) jag, du, han skrifver; i tungusiskan konjugeras
regelbundet: ana-m, ana-ndi, ana-ran jag, du, han, stöter.
Lika löst förbundna äro de särskilda elementen 1 de vestaf-
rikanska språkens verbalbildning, hvilken erbjuder en så lös
agglutination, att dessa t. ex. i Volof i skilda tempora och
modi kunna byta plats med hvarandra, dervid personbeteck-
ningen ibland står till sist i ordet, stundom åter ställes allra
främst och ibland till och med i midten. Inkorporeradt pro
nominalobjekt förekommer i en mängd olika språk utan för-
vandtskap med hvarandra.
Negation uttryckes i akkadiskan genom ett framför
verbformen stäldt negationsord na, nu, hvilket till sin vokal
öfverensstämmer med subjektpronomen: na-an-lal, nu-un-lal
han vägde icke. Detta bildningssätt, att i verbformen in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
