Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
korporera nekningsordet är ej någon blott de altaiska språ-
ken tillkommande egendomlighet, utan återfinnes hos många
andra agglutinerande språk. Bland de vestafrikanska be-
gagnar Odschi för samma ändamål en nasal, hvilken modi-
fieras efter det derpå följande ljudet: fa taga mfa icke taga,
te höra nte icke höra, ko gå nko icke gå; af Mandeneger-
språken uttrycker Ewe negationen genom prefixen me och
kafir inkorporerar na efter det prefigerade pronominalsu-
bjektet: di-tanda jag älskar, di-na-tanda jag älskar icke.
Resultatet af vår undersökning gifver sålunda vid han-
den, att akkadiska språkets formela struktur icke lägger nå-
gra absoluta hinder i vägen för möjligheten af en ursprung-
lig förvandtskap med de altaiska språken, såframt man för-
lägger denna till den aflägsna tidpunkt, då dessa sistnämda
antingen ännu ej åtskiljts eller icke hunnit antaga sin när-
varande gestaltning. Men från denna toma möjlighet är af-
ståndet ofantligt till de bestämda uttalanden som fällas af
Oppert och Lenormant. I sjelfva verket äro, sedan de mest
betydande analogierna i räkneorden förklarats bero på fel-
aktig läsning, beröringspunkterna med de altaiska språken
så ytterst få, att sannolikheten af en slägtskap mellan ak-
kadiskan och dessa alls icke är större än mellan akkadi-
skan och de dravidiska språken i sydindien, eller något af
de afrikanska tungomålen. Max Miller har visserligen sökt
förena de altaiska och dravidiska idiomen i en enda stor
grupp, kallad de ,turanska”, men för detta påstående kunnat
framdraga lika litet bevisningsmedel som de, hvilka härleda
alla jordens tungomål från ett enda urspråk. Då sålunda
för närvarande inga lingvistiska skäl förefionas, som med nå-
got slags sannolikhet tala för akkadiskans hänförande till de
altaiska, måste vi åtnöjas att tillsvidare tilldela dem samma
isolerade ställning som baskiskan i Europa. Samma är äf-
ven fallet med den af Oppert s. k. mediskan.. I hvilket för-
hållande detta språk står till akkadiskan har här så mycket
hellre kunnat lemnas å sido, som ljudföreteelserna äfven i
detta idiom sannolikt komma att undergå en omgestaltning,
hvilken i väsentliga delar kan förändra dess utseende.
o+0
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
