Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
alt Hvita hafvet sammanhängde med Finska viken — på denna tid
befann sig större delen af Karelen ännu under vatten. Härvid måste
dock anmärkas, att skifferberget norr om Ladoga redan efter
Hunds-ryck-sysleinel bildade en bred zon ofvanom vattnet. Först vid
de i särskilda skåf inträffade höjningarna, hvilka äfven föranledde
björkstammarnas strandande, uppstego öar ocli höjder, hvilka
måste under en lång lid frambringa vexter, innan de kunde lemna
menniskor och djur en bostad. Norra stranden af detta stora
vattendrag, det nuvarande Sotkamo, var redan betäckt af skogar,
ty björkstammarnas läge antyder, att de ffutit frän norr. 1 den
epok, då den andra höjningen bragte de samuiatihopade
björkstammarna på torra landet och omgaf dem med ett omhölje af
lorf-bildaude kouferv-filt, infaller äfven södra Karelens uttorkning,
(t. ex. Suistamo, Pelgjärvi, Tohmajärvi, kanske äfven södra delen
af Ilomantz). Då vattnet fick aflopp från de lågländtare
trakterna bildade sig kärr och lorfniåssar, hvilka buro i sig- fröet till
den blifvande vextverldeu och småningom utvecklade sig till
skogar, hvilkas urtyp ännu anträffas i Kalevala myterna, t denna
period infaller södra Karelens befolkande. Endast höjderna kunde
bebos, de sumpiga och skogiga dälderna voro för det mesta
otillgängliga och skänkte vilda djur en tillflyktsort. Ännu bära i
denna del af Karelen de flesta byar namnet Waara, hvilket
ådagalägger, alt de ursprungligen blifvit anlagda på höjder -och
oaktadt den odlade jordens omfång ständigt lllltaglt, skulle dock, 0111
t. ex. JSiiisjärvi höjdes med en famn, nästan bela Pelgjärvi socken
öfversvämmas, utan att de bebodda höjderna komme att lida
minsta skada.
Nu följde sänkningen af land (sträckan emellan llöytiäinen
och Pyhäselkä. Um dylika företeelser, som t. ex. uudervalleiis
skogar, kunna bringas i öfverensstämmelse ined densamma, skuld
framtida forskningar afgöra. För att bilda den mäktiga vall, som
begrof torflagret och de på detsamma vexande v i da ma under sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
