Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
sandmassa, behöfdes vågslag af många århundraden, 0111 vi inäla
de då verksamma naturkrafterna med de nuvarandes måttstock.
Först efter den sista eller tredje höjningen, hvarigenom
sandåsen uppställdes som en vattenskilnad emellan de olta nämnda
sjöarna, rycktes norra Karelen (t. ex. Pielis, Nurmis, Libelilz och
en del af llomantz) ur vattnet och blef i stånd att upptaga en
befolkning.
Hvad som hittills blifvit sagdt om Finlands befolkande,
gälde blott södra Karelen, dock är det mer Sn sannolikt, att
vestra Finland åtminstone icke förut, ulan samtidigt belolkades
och att just den landsträcka, som blef torr efter första höjningen,
utgjorde den brygga, på hvilken den stora finska folkvandringen
från öster framskred mot vester. Detta påstående stödjer sig på
arkeologiska iakttagelser. 1 södra Karelen, Tavastland, Nyland,
Åbo län och i södra delen af Wasa län anträffas ofta i jorden
stenredskap (verktyg och vapen) tillhörige landets äldsta
inbyggare, hvilka ännu icke ägde kännedom 0111 någon tnetall. De äro
i den anförda terrängen öfverallt nästan lika och skilja sig med
få undantag icke från de skandinaviska fornsakerna af samma
slag. Häraf kan man sluta till ett liklidigt befolkande af Finland,
likasom att Finlands och Sveriges första innevånare tillhörde
samma stam. Enligt Nilssons forskningar var det Lapparne,
den linska folkvandringens förelöpare, hvilka undanträngdes af
ett celtiskt folk, som kände kopparn — äfven i Finland kau en
kopparålder’ uppvisas — tills de slutligen i Sverige af innebyg’
garena från den historiska tiden, i Finland efter de nuvarande
Finiiarnes invandring, soin kände jernet, tvungos att inlaga den
nordligaste delen af dessa begge länder. Hvad jag i det föregående
anförde om det norra Karelens sista befolkande, iiuner måhända
sin bekräftelse af några arkeologiska iakttagelser, soin jag
sistlidne sommar var i tillfälle alt göra. Ugunieini, Sordavala och
Suistatno socknar voro rika på sådana steusaker, i llomantz var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
