Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ären 1847, 1848 och 1850 anställde 1 Kuusamosocken för au med
anledning al en vid Kemielf 1837 upptäckt guldförande drifsten
utröna, huruvida nämnda ädla metall verkligen, såsom man hade
någon orsak att förmoda, i sådan mängd fanns i dessa
trakter, att den kunde tillgodogöras. Undersökuingarne lemnade, såsom
bekanl, ett nekande resultat; den enda positiva vinst af
desamma blef en närmare kännedom af Kuusamosocken i
hydrografiskt och geognostisk afseende.
På gränsen emellan Kuolajärvi och Kemiträsk begynner
den genom Lappland från norrska suöfjelleu kommande
Maan-selkä sin sträckning genom Kuusaino. Dess riktning är lörst
sydlig; men förändrar sig snart i en sydvestlig och utskickar
mot söder en gren till vestra stranden af Kitkajärvi, i det den
sjelf vänder sig mot vester. Snart förändrar den helt och
hållet sin riktning mot ö. och bibehåller denna under Here
krökningar, tills den mellan sjöarna Joukkamo- och Naamangajärvi
vänder sig mot s. o. och slutligen i södra delen af socknen
fördelar sig i tvenne grenar; den östra grenen stryker utefter
ryska gränsen ner tnot söder, den vestra åter bildar en utlöpare
till norra stranden af Uleåträsk. Tillfölje häraf delas Kuusamo
af Maanselkä i tvenne nästan lika stora hälfter, af hvilka den
östra uttömmer sin vattenmassa i Hvita hafvet och den vestra i
Bottniska viken. Endast den östra delen lindersöktes vid
guld-expeditionen.
Hvad de här uppträdande bergens petrografiska
beskaffeu-het vidkommer, så förete de samma enformighet, som är så
egendomlig för Finlands geognostiska bildning. Större delen af
socken intages af plutoiiiska massor, genom hvilka ett mägtigt bälte
af skifferberg ungefär från ONO till VSV stryker. Diorit i
olika varieteter uppträder i hvardera dessa regioner, utan att bilda
någon egen region; i de plutoiiiska bergen och företrädesvis i
syenit bildar den gångar, i skifferbergen hopar den sig till hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
