Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 Ii
ningar gjordes, man ännu icke hade sig bekant att qvicksilfret
kunde antaga fast form, hvarföre man ock då vid graderandet
af thermometrar lät samma grader, som utsattes mellan
kokpunkten och fryspunkten, löpa äfven under den sednare ända
till 150, troligen i förmodan att kölden icke skulle gå lägre.
Angående tiden för upptäckten af qvicksilfrets öfvergång i fast
form vid lägre köldgrader meddela vi derföre här ur Gehlers
physikalisches Wörterbuch följande anteckningar härom.
„Först i medlet af 1700-talet öfvertygades man derom, att
qvicksilfret kunde frysa, d. v. s. hade en fryspunkt. Dittills
gällde det för en flytande metall. Gmelin var den förste, som
år 1734 i Jeniseisk såg sin qvicksilfverthermometer sjunka till
- 120° Fahrenheits = —84,44 Celsius, då qvicksilfret vunnit
fast form. Trogen den sats att detsamma icke kunde antaga
fast form, trodde han att det verkligen visade en så enorm
köldgrad, och då vid repeterade observationer ban fann att
qvicksilfret verkligen stod stilla vid denna köldgrad, härledde
han detta af den tillblandning af ättika med hvilken detsamma
hade blifvit renadt. Ett steg längre kom Braun, som först
bestyrkte att qvicksilfret kunde frysa. Han insänkte nemligen en
qvicksilfverthermometer den 14 Dec. 1759 i en blandning af
snö och rykande salpetersyra och såg den sjunka till — 352°
F. = — 213,33 C., då ban förnam dess öfvergång i fast form.
Den 25 i samma månad förnyade han försöket med samma
resultat. Nu sönderslog han kulan och fann qvicksilfret derinne
bestå af en metall, som lät hamra sig, hade en dof klang och
var oelastisk. Nu börja physikerne forska efter den köldgrad,
då qvicksilfret öfvergick i fast form. Den 11 Jan. 1774
varsnade Blumenbach, att qvicksilfret stelnade i en blandning af snö
och salmiak, deri en spiritusthermometer visade — 10° F. eller
— 23,33 C. Detta befanns dock sedermera något afvika från
det rätta förhållandet. Emellertid hade Vetenskaps-Societeten i
London gifvit Guvernören Hutciiins i Albany-Fort vid Hudsons
bay i uppdrag att vid den stränga kölden derstädes anställa
försök ined qvicksilfrets fryspunkt, och ban fann i Jan. och Febr.
1775, att qvicksilfret verkligen tvenne gånger stelnade till fast
form. Kicker i Rotterdam förde i Jan. 1776 vid en köldgrad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>