Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
Men likasom icke tornur och icke ens väggur uppfylla
menniskans fordringar på beqvämlighet i utvägar att alltid hafva
reda på tidens lopp, så kunde icke heller de fasta soluren
eller timstenarne göra det. Denna olägenhet gaf anledning till
ett särskildt kapitel i gnomoniken, det om de portativa soluren,
och det är derur jag nu vill, med anledning af det för
Societeten uppvisade exemplaret af ett sådant ur, framställa ett stycke.
Detta kapitel förekommer i alla de framställningar af gnomoniken,
som varit mig tillgängliga och som synts mig vidlyftiga nog,
ganska knapphändigt behandladt och den konstruktion, som
utmärker det ifrågavarande uret, icke ens omnämnd. Likväl vill
jag med ledning af gnomonikens allmänna grunder våga ett
försök till förklaring af densamma.
De portativa soluren kunna likasom de fixa vara af olika
slag t. ex. horizontalur, vertikalur, eqvinoctialur o. s. v. Det
som egentligen utmärker dem är, utom deras förminskade form,
någon dervid anbragt anstalt för deras ställande i behörigt läge
i afseende å solen. Denna består vanligen i en liten kompass,
men då här ej är fråga om den magnetiska, utan om den
astronomiska meridianens finnande, är tydligt att magnetens
deklination för tiden och orten måste vara känd och afses, om
någon rigtig tidsbestämning skall erhållas. Den horizontala eller
vertikala ställningen bestämmes med tillhjelp af en Iibell eller
ett lod, eller ock genom sjelfva urets upphängning. Skall taflan
äga någon viss lutning mot horizonten, förses uret med en
graderad vertikalcirkelbåge.
Allt detta måste finnas hos ett portativt eqvinoctialur.
För öfrigt är tafians konstruktion hos detsamma den lättaste:
en cirkelperiferi indelad i 24 lika delar och ett mot dennes plan
vinkelrätt stift såsom gnomon. Det kan i anseende till
möjligheten af förändrad ställning efter polhöjden begagnas på hvilken
ort som helst; men bör hafva stift och siffror på taflans båda sidor.
Ett horizontalur behöfver ej den vertikala gradbågen,
förekommer ock merendels utan libell, och är sålunda enklare, men
bågens indelning eller timmarnas utsättande är svårare, emedan
dessa icke blifva lika stora, utan måste genom en viss
geometrisk konstruktion eller beräkning af timvinklarnes projektioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
