Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
på horizontalplanet bestämmas *). Betecknar <p polhöjden, s
timvinkeln och m en timlinies vinkel med meridianen, så är
formeln för dennes beräkning Tang m — Sin cp Tang s.
Emedan dessa vinklar således äro olika för särskilda polhöjder, så
kan ett sådant ur angifva tiden rigtigt endast för den polhöjd,
för hvilken det är gjordt. Visaren eller gnomon måste också
hafva samma lutning mot urtaflan, som verldsaxeln mot
horizonten d. v. s. lika med polhöjden.
Alla dessa ur tillkännagifva tiden genom solens och följ—
akteligen äfven skuggans rörelse i horizontal riktning. Men
solen äger tillika en vertikal rörelse, till följe hvaraf den på olika
tider af dygnet befinner sig på olika höjder öfver horizonten.
Äfven denna eller skuggans motsvarande rörelse kan begagnas
till tidsbestämning förmedelst dertill konstruerade vertikala solur.
Ett sådant är det som gifvit anledning till detta föredrag, och
hvars konstruktion jag således närmare vill beskrifva.
På samma sätt som solen före middagen höjer sig allt
mer öfver horizonten, sänker den sig, efter nådd kulmination.
på eftermiddagen. Den äger derföre tvenne gånger om dageu
samma höjd, och detta inträffar på lika lång tid före och efter
kulminationen eller middagstiden. Föreställer man sig nu ett
vertikalt plan så ställdt, att det går tillika genom solen, så
sammanfaller solstrålen med detta plan och bildar med en deri
be-lindtlig vertikal linie en vinkel, som uttrycker solens
zenith-distans, samt med en deri dragen horizontal linie en vinkel lika
med solens höjd. Dessa begge vinklar äro naturligtvis
hvarandras komplementer eller utgöra tillsammans 90°. Har man
derföre uträknat endera af dem, solens zenitlidistans eller höjd,
för kulminationstiden eller då solen passerar meridianen samt
för hvarje särskild timme fore eller efter denna tid, så kunde
man, om solens höjd eller zenithdistans berodde endast af dess
dagliga rörelse, lätt i ett dylikt vertikalt plan konstruera ett
solur genom att i en punkt på en deri dragen vertikal linie
*) Timvinkel kallas den vinkel, som ett genom verldsaxeln och
solens medelpunkt gående plan bildar med ortens meridianplan, är således
kl. 12 = 0°, kl. 1 = 15», kl. 2 = 30° o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
