Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
711
hända for mera än 21V2 århundraden sedan (räknadt från
Appii tid) nedlades på dessa platser.
Redan fore 2:dra Puniska kriget, men isynnerhet efter
detsamma byggdes i Italien flera andra stora chausseer, som
ined hufvudstaden förenade Italiens öfriga största städer ocli
utgrenade sig i bivägar. Af dessa chausseer må nämnas tvenne
de förnämsta i nordlig riktning: via Flaminia, som lopp till
Ariminum (det nuvarande Rimini) och derifrån under namn af
via Aemilia fortgick i cisalpinska Gallien utmed Adriatiska
hafvet till Aqvileja i norr om detta haf, och via Aurelia, som
utmed kusten af Etrurien gick till Genua samt derifrån till
Are-1,-ite (det nuvarande Arles) i det transalpinska Gallien. Ty
väganläggningar företogos redan under republikanska tiden äfven i
provinserna, såsom t. ex. via Appia, afbruten genom
Adriatiska hafvet, derpå erhöll ett slags fortsättning i via Egnatia.
Från Brundisium ställdes nemligen sjöresan vanligast nordligt
till Dyrrhachium i Grekiska Illyrien vid nämnda haf, hvilken
korta färd kunde tillryggaläggas på mindre än en dag, stundom
äfven till det närmare, sydligare Apollonia, och från begge
dessa Grekiska orter utgick i tvenne snart förenade armar via
Fgnatia till Macedonien och Thracien intill utloppet af floden
Hebrus (nu Marizza) i Arkipelagen, en väg, som har sin
märkvärdighet äfven som en anlitad handelsväg emellan Adriatiska
och Svarta hafven. Men den republikanska tidens
vägbyggnader i provinserna voro få och obetydliga i jemförelse med
kejsartidens, hvilken äfven i Italien tillade mycket nytt samt
förbättrade och fullkomnade gammalt. Augustus gjorde början, och
hans exempel följdes isynnerhet af de bästa bland hans
efterträdare. Präktiga chausseer anlades i Spanien och Gallien, och
alla det ofantliga rikets länder — mera dock Occidenten än
Orienten, om hvars Romerska vägar man åtminstone har en
mindre kännedom — genomkorsades af de stora stråkvägar,
hvilkas anläggningssätt jag nu vill beskrifva, i det att jag
härvid naturligtvis framlägger andras resultater, utan att i någon
mån för egen del hafva utredt hithörande frågor.
Redan år 123 f. Chr. f. eller följande året stadgades i en
lag, som Gajus Gracchus såsom folktribun lät stifta angående
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
