Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
711
publika vägars byggaude, att dessa vägar borde löpa i eu rak
linie med undanrödjande af mötande hinder. Denna grundsats
följdes i allmänhet sedermera och redan förut. Och man
åsyftade icke blott, att vägen skulle framgå i en rak riktning
förutan andra böjningar åt sidorna, än det olika läget af orter,
som voro föremål för en och samma väg, föranledde, utan
äfven att den, så vidt möjligt, skulle bibehålla samma nivå. Vår
tids jernvägar torde i dessa afseenden icke mycket öfverträffa
de Romerska landsvägar, som anlades med största omsorg. Man
fyllde nemligen och höjde den del af en dal eller lågländt trakt,
der vägen skulle gå fram, genomgräfde höjder, borthögg
klippor och genombröt berg *), då ett vattendrag framflöt invid
berget och vägens anläggande öfver berget förekom dess krökande
i annan direktion, samt byggde broar öfver strömmar och
bråddjup. Icke allenast bestämda uppgifter härom, särdeles i
inskriptioner, som uppsattes till åminnelse deraf, utan äfven
qvarstående anläggningar bevittna, att förhållandet var sådant. Så
t. ex. finnes icke långt från Fossombrone i Romagna, vid byn
Furlo, en vägsträcka, 1,000 fot lång, som är huggen genom
ett berg bredvid den förbiflytande floden Metauro, och en
inskrift tillkännager, att Vespasianus lät genombryta detta berg
för att åt den omnämnda via Flaminia förskaffa en
ändamålsenlig riktning. Ungefär dubbelt längre är den höga och breda
tunnel vid Neapel, som är bekant under namnet Posilippos
grotta. Den genomskär en bergsudde emellan Neapel och
Poz-zuoli och öppnades på Augusti tid. En Fransk fornforskare
Bergier, sora i 17:de seklet utgaf ett af de vigtigaste verk
man har om de Romerska vägarne, grundadt på omfattande
forskningar, anför exempel derpå, att till och med i nejder,
hvilkas natur åtminstone numera hvarken genom sumpighet eller
ojemnhet röjer en anledning till markens höjande för
anläggning af väg, likväl konstgjorda vallar finnas, hvilkas rygg
burit Romerska landsvägar. Nära Rheims och annorstädes i det
*) Till att bryta sten liade man, utom dertill egnade jernredskap,
äfven del medlet, alt man med eld iippglöflgade en klipphäll och derpå
hegjöt den med ättika, hvarefter åtminstone vissa stenarter kunde lättare
sönderstötas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
