Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
711
des, förband gästvänner icke blott att herbergera, utan äfven
att för öfrigt verksamt understöda hvarandra. Och enligt
forntidens allmänna åsigt betraktades icke de tjenster, som en
resande gästvän emottog, såsom i någon mån tryckande och
förödmjukande för honom, utan såsom en ovilkorlig, en helig
rättighet. Romerska juristers rättsbestämningar ställde pligterna
mot gästvänner efter dem mot föräldrar och efter pligter mot
myndlingar, dels före dels efter skyldigheterna mot klienter i
detta ords äldre Romerska betydelse, men enhälligt öfver pligter
mot andra blodsfränder än föräldrar. Det var vidare ett
vanligt förhållande, att hela samhällen ingingo gästvänskap med
utmärkte Romare, hvilka då tillika blefvo denna stads eller detta
folks patroner. Dessutom fanns ännu annat, som lättade eller
afhjelpte svårigheterna på resor för de högre klasserna. Den
Romerska senaten tillät sig att åt sina medlemmar vid deras
resor utom Italien uppdraga en så kallad „fri beskickning"
(tegat io libera), som berättigade personen att åtnjuta alla ett
Romerskt statsombuds fördelar utan några offentliga åligganden.
Och till det furstliga lefnadssätt, som män af rang och rikedom
i sednare tider förde, hörde äfven den lyx att utom egentliga
villor äga på flera ställen i Italien hus och byggnader för att
der taga in på resor, hvarvid vänner begagnade hvarandras
mansiones.
Stora hoteller för resande kände man ej. Värdshus funnos
öfverallt, men de voro allmänt af sämre slag. På resor
färdades man med egna hästar och mulåsnor, och på längre färder
fingo derföre de mindre bemedlade hjelpa sig, så godt de kunde.
Att på stora stråkvägar den enskilda företagsamheten ställde
sig till resandes tjenst med transportmedel, är dock högst
sannolikt, och detta finnes bevittnadt, hvad angår den förut
omnämnda kanalen i Pontinska träsken. Men man vet icke något
om reglerade diligens-inrättningar till lands förrän under
kejsarne för statsbehof. -— Budskap i statsärender affärdades hos
Romarne i början genom extraordinära kurirer, likasom
Greklands samhällen för utomordentliga budskickningar använde sina
för sådant ändamål inöfvade löpare, r/uf(j0à<30ft0i. För privat
korrespondens anlitade man tillfälliga lägenheter, hvarjemte de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
