Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
förnäma och rika i Rom äfven hade egna tabellarii, slafvar som
förde bref från en ort, en stad, ett land till ett annat. Men
oberäknade maktens och förmögenhetens särskilda
befordrings-medel af den privata bref- och persontransporten, var saken af
gammalt väsendtligen ställd på gästvänskapens för de moderna
civiliserade folken obekanta sköna lagars kraft.
Jag går nu att i största korthet anföra de allmänna
dragen af kejsartidens postväsende. En reglerad kurirpost för
regeringens behof hade existerat i den gamla Persiska monarkin
och måhända äfven annorstädes i Orienten. I Romerska staten
införde Augustus en ständig kurirpost för rapporter och
reskripter. Först fördelades utmed de stora stråkvägarne
stationer för löpare, hvilka afiöste hvarandra; sedan inrättades
ridande och åkande kurirer, som förde skrifvelsen ända fram till
dess bestämmelseort. Snart och, såsom det synes, redan under
Augustus utvidgades denna inrättning, så att den omfattade
icke blott brefpost genom kurirer, utan äfven persontransport.
Trajanus torde hafva förbättrat postväsendet. Ett antal
kejserliga konstitutioner af Constantinus, Julianus och flere andra
sednare imperatorer, hvilka innehålla speciella föreskrifter eller
äro riktade emot förefallna oordningar, låta dervid finna, att
postinrättningen sträckte sig öfver hela Romerska riket, så att en
ordinarie postgång rörde sig på de stora chausseerna, der såväl
stationer för ombyten af dragare, mulationes, som ställen till
nattqvarter, mansiones, voro anordnade, hvarjemte en extrapost,
i fall af behof, kunde åstadkommas på de mindre vägarne.
Förhållandet var dock icke sådant, att den ordinarie posten
skulle afgått på vissa fastställda tider, utan det var en obestämd
kurirpost, men med beständiga anstalter för dess framförd, och
tillika förekom en daglig transportering af resande, hvarvid
likväl det antal af hästar och andra dragare, som för hvarje dag
borde stå till förfogande på stationerna, var inskränkt till ett
visst mått. Hvarken bref- eller persontransporten var inrättad
för privat räkning, utan hvardera för statens. Dock finner man,
att brefkurirerne plägade på eget bevåg emot betalning
medtaga privata skrifvelser, hvilket egentligen var ett missbruk, och
att jemväl sådana personer, som icke stodo i statens tjenst eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
