Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-219
flere århundraden gjort några framsteg. Det förtroende, de
förneka fysikerne, skänka de åt månskiften och vissa länge
beryktade kalenderdagar". Dessa ord antyda åtminstone icke att
han sjelf ville räknas ibland denna åsigts förfäktare. Och
betraktar man saken från den synpunkt, som eljest i
vetenskapliga frågor är den vanliga, det vill säga, om man åtnöjer sig
dermed att meteorologin skall gifva en förnuftig förklaring af
de inträffade atmosferiska fenomenerna, så synes en fordran på
uppgifter när regn, storm, åska o. s. v. skall inträffa vara lika
så litet befogad som anspråket att en hydromechaniker skall på
förhand bestämma hvarje i en fors befintlig vattendroppes
rörelser, eller som yrkandet att botaniken då först är en
vetenskap , när den kan bestämma huru många blommor eller frukter
ett träd under nästkommande år skall frambringa.
Det är visserligen icke svårt att uppspåra anledningarna
till dessa vidskepliga åsigter om naturvetenskapens åligganden
— de äro tydligen att sökas i det nära samband, hvari
meteorologin i början stod med astronomin, på en tid då denna
vetenskap antingen låg bunden i astrologins fjättrar eller för
att kunna soutenera sin existens måste inför mecenater och folk
uppträda i astrologins skepnad. Förvexlingen af astronomiska
och meteorologiska bestämningar gjorde att säkerheten i de förra
öfverskylde misstagen i de sednare. Och sedan den falska
föreställningen en gång blifvit inrotad, understöddes densamma af
allt för många biomständigheter för att kuuna åter utrotas och
tillintetgöras, då astrologins dimbilder slutligen skingrades af
den stigande upplysningens solstrålar. Dels ville man ej öppet
tillstå att den visdom man låtit påskina i sjelfva verket var
inbillad, dels torde äfven egennyttiga beräkningar grundade på
den begärlighet, hvarmed den enfaldigare hopen eftersträfvade
dessa förutsägelser, icke underlåtit att utöfva sin mäktiga
inflytelse, dels torde ock förkunnarena sjelfva mången gång hyst
verklig tillit till sina så kallade „gamla märken", ehuru dessa
säkerligen i fordomtima voro lika litet osvikliga, som de i
senare tider befunnits vara. Att åter förtroendet till, om just ej
sjelfva förutsägelserna — ty i afseende å dem har erfarenheten
dock redan gjort menskligheten temmeligen skeptisk — dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
