Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-224
hufvudsakligen af tvenne orsaker. Den ena är luftens
utvidgning genom uppvärmning ock sammandragning (eller förtätning)
genom afkylning, den andra upptagande af vattengas och
dennas kondensering samt afskiljande såsom moln och nederbörd.
Tänke vi oss luften såsom ett jemntjockt, jordklotet omgifvande
skal, hvars täthet öfverallt vid jord- (eller rättare hafs-) ytan
vore lika och likformigt aftagande utåt, så skulle den befinna
sig i fullkomlig hvila eller jemnvigt. Men uppvärmes jordytan
på något- ställe genom solens inverkan, så meddelar denna sin
värme åt den dermed i beröring stående luften, hvilken deraf
på detta ställe utvidgas, hufvudsakligen uppåt, hvarigenom
luftpelaren der blifver högre, än det öfver de kallare omgifningarne
befintliga luftlagret, samt måste derföre ofvantill utbreda sig
öfver dessa. Luftmängden förminskas således, nemligen till
vigten , ej till volymen, på det förenämnda stället och tilltager på
de sednare, på det förra förminskas derföre dess tryckning ocli
barometern faller, under det lufttryckningen på sidorna derom
tilltager- eljer barometern stiger. En partiel afkylning måste
åstadkomma en fullkomligt motsatt verkan, nemligen
sammandragning af luftpelaren och den derigenom ofvantill uppkomna
fördjupningens fyllande med luft från omgifvande delar samt
sålunda tryckningens förökande eller barometerns stigande under
den förra och fallande under den sednare. Den första
lärosatsen blir således den: vid luftens uppvärmning på eller ofvanom
en ort faller barometern derstädes, vid afkylning stiger
densamma; men utan temperaturförändring kan den falla, då den
på ett annat närmare eller fjermare ställe stiger, eller stiga, då
den på ett annat ställe faller.
Men nu finnes alltid i luften ett ämne, som dock ej
räknas till dess integrerande beståndsdelar, nemligen vatten, i
osynlig måtto eller såsom gas. hvilket ehuru det sålänge det
bibehåller sin form af gas, följer samma nyss anförda regel, likväl
genom den lätthet, hvarmed denna form eller beskaffenhet
förändras, ganska ofta åstadkommer en fullkomligen motsatt
verkan på lufttryckningen eller barometern. Då uppvärmd luft
atelier kommer i beröring med vatten, upptager densamma
derifrån mera vattengas, eller en uppvärmning af jorden producerar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
