Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
225
mera vattengas, en afkylning af luften plägar deremot, då den
deri befintliga vattengasens mängd är tillräckligt stor, kondensera
eller afskilja densamma derutur. Men ju mer vattengas luften
upptagit, desto större är den tryckning deraf utöfvas. Den
högre temperaturen eller uppvärmningen, som genom sin verkan
på den egentliga luften kommit barometern att falla, höjer den
således genom sin verkan på vattnet, afkylningen tvertom, och
slutresultatet, höjning eller sänkning, beror derföre af
hvilkendera bland dessa begge motsatta, ehuru af samma orsak
uppkomna faktorer skall vinna öfverhanden. Något annat kan
barometern icke tillkännagifva, men den urskiljer ej heller om den
uppvärmning eller afkylning, som förorsakar dess rörelser,
försiggår nere vid jordytan eller högt upp i luften, i hvilket
sednare fall våra termometrar deraf ega ingen känning. Huru
kunne vi således genom barometerns stigande eller fallande veta
något om den blifvande väderleken? Sanningsenligt ganska litet;
men om vi känne det inre sammanhanget emellan dessa saker,
så kunna vi dock, men ock endast med detta förbehåll, af det
närvarande tillståndet, så vidt detta är oss bekant, draga några
slutsatser angående den närmaste framtiden. Hvarje störing i
luftens jemna tryckning vid jordytan eller på lika höjd öfver
densamma måste deri åstadkomma en rörelse, sålunda att ifrån
det ställe, der tryckningen är större, en luftström tager sin
riktning dit, hvarest den är mindre, på det den rubbade
jemn-vigten måtte återställas. Vid lufttryckets förminskning kunne
vi derföre göra oss räkning på blåst eller luftströmmar, som
blifva desto häftigare, ju djupare och plötsligare barometern
fallit. Dock är härvid att märka att dessa luftströmmar icke
alltid beröra jordytan, utan äfven kunna existera endast i
luftens högre regioner. Äfven efter ett mycket högt
barometerstånd måste en dylik utjemning af lufttryckningen försiggå, men
denne kan på detta ställe vanligtvis ej blifva så häftig,
hvarföre stormar efter högt lufttryck mera sällan inträffa. Emedan
likväl luftströmmen måste stryka fram emellan begge dessa
ställen, der barometern stått högt och der den stått lågt, så är
klart att blåst äfven efter medelmåttigt barometerstånd kan ega
rum. Häraf synes ock tydligt af huru stor vigt den i senaste
14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
