Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-239
hafva kunnat finna så allmänt gehör, hade man ej förut (vare
nog att nämna Creuzer) gått till motsatt ytterlighet och
tilloch-med i de allra högsta regioner af vetande och konst, dit dock.
såsom ingen bättre än samme Mttller bevisat, endast den
Grekiske anden lyftat vingen, velat igenfinna idel barbariska
reminiscenser, något uppstofferade likväl.
1 samma tendens arbetade Ukert. då han. i den del af
sitt stora geografiska verk, hvilken specielt handlar om
Scythien , föreger att Fenicerna aldrig besökt Svarta hafvet. Det
vore verkligen obegripligt, huru samma vinningslvstna
krämar-folk, hvilket hade en indrägtig handel, bergverk,
purpurfabriker och fiskerier ej blott öfverallt i Arkipelagen och längs hela
Medelhafvet, men hvars flottor kryssade utom Gibraltars sund
ända upp till Britanniska öarna samt åt annat håll, genom
Arabiska viken, trängde fram till Indien, ja 2000 år fore Vasco di
Garna kringseglat Afrika, — det vore obegripligt, säger jag,
huru desse djerfve sjömän icke skulle hafva vågat sig in i den
jemförelsevis så obetydliga Pontos Axeinos. Huru vore det väl
å andra sidan möjligt, att Grekernes kolonisationer hitåt kunnat
erhålla en så hastig och vidsträckt utveckling (de egde öfver
100 orter på dessa kuster), ifall de fått börja från början, och
ej fast hellre intagit och fortbyggt redan förhandenvarande men
afsigkomna äldre faktorier? Och huru betecknande är ej den
synchronismen, att dessa Grekiska anläggningar just uppstå
frän 7:de århundradet f. Kr. eller detsamma då, till följd af
många samverkande orsaker, Fenicernes politiska och
kommer-ciella lif föll i sin långa dödskamp.
Härtill kommer att positiva intyg i mängd förefinnas derom,
att Fenicerne voro Grekernes förelöpare i Egeiska hafvets
nordostligaste del, der de innehade den vigtiga ön Thasos med
dess dotterstäder, och i Propontis eller Marmorasjön, der
Pro-nektos tillhörde dem. Vidare att många dels till sin grund,
dels till sin färgläggning Feniciska myter, såsom de om den
Tyriske Herakles ströftåg i Scythien, om Phoinix såsom
Bithy-niens första bebyggare, om Feniciern Phineus såsom
Argonau-ternes lots till Colchis, — att icke ännu nämna Artemis sagan
— peka än längre in åt Svarta hafvet. Slutligen att vi hafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
