Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
159
gande, så att säga, från en öppen lemnad bakport, kunde det
dock blifva dräpande, förutsatt: l:o) att vi lefde åtminstone på
Darii eller Xerxis tider, 2:o) att någon påstått, det de Baltiske
Finnarne, just de och endast de, i rakt nedstigande led samt i
nil historisk maklighet härstamma och utgått från det Assyriska
rikets eller Perser kungarnes Scythiske lydfolk. Hvem ville
dock t. ex. l:o) yrka att Svenska är detsamma som Sanskrit,
emedan de obestridligen tillhöra samma språkstam, 2:o) förneka,
att Grekerne på Miltiadis och Themistoklis dagar voro Greker,
emedan de under Turkiska perioden allmänt nyttjade Turkiskt
rådbråkade benämningar för sådana lyxartiklar som „west",
„kappa", „mössa", „surmjölk", m. m. — ocli detta, oaktadt de
under alla århundraden stannat på sitt hemlands vigda jord samt
tillika egt en skriftlig litteratur. Mer behöfves f. n. ej till
gen-drifvande af de så fruktansvärdt menade kulturordens inpass.
Jag vänder mig nu mot „fabula docet", ty hvarje fabel har
ju sin „sensus moralis." Så ock här. Scenen är Finlands jord.
Kilskriftstølkrarne ligga badande i sitt blod. Ostjaker,
Mordviner m. fi. stå rundt omkring, såsom sysslolöse betraktare.
Banemannen (han densamma, som drop sjelfvaste Oppert endast
genom att påpeka dennes nationalitet) framträder ocli varnar, i
ett för tillfället lämpadt tal, de gapande, att de ej må anse sig
sämre för det, att de ej äro så förnäma som några fantaster
föregifvit. Predikan slutas med en strof eller par om fåfängan
hos de folk, hvilka i sina myter leda sin genealogi så högt som
möjligt, ja ända till de odödlige. Hvad skall man nu kalla
detta moraliserande, om icke komiskt? En sida af komiken är
neml. den, då ett litet mått passas på stora saker. Men hvad
som hos individen, hvilken är störst då ban är ödmjuk, måste
anses fult, förkastligt — t. ex. skryt, andryghet — det är enligt
folkpsykologin icke derföre så hos nationerna; det bär ock hos
dessa helt andra namn. När forn-Greken trodde och påstod
sitt folk och sitt herrliga språk härstamma från gudarne, trodde
han sig i sin lyckliga glädje dermed prisa icke sig, utan just
samma gudar. När, å andra sidan, Negern menar sig
ursprungligen hafva talat samma tungomål — ined andra menniskor? —
nej! med djuren, då förstår man ock lätt hvad andes barn han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
